view

Annonsplats







Faradbloggen

Ny övervakning på lösa boliner

22/11 2012

Bokhyllan

Bokomslag

Kul om kvantfysik

8/11 2012

Diagram: Låg andel högskoleingenjörer tar ut examen

Litet bokstöd till teknik och naturvetenskap

Böcker om naturvetenskap och teknik får bara en och en halv procent av det statliga litteraturstödet – trots att stödet ska bidra till mångfald. Det visar Farads granskning av fem års utbetalningar. I snitt tio böcker om året inom naturvetenskap och teknik har fått bidrag. Antalet titlar inom historia eller samhällsvetenskap är fyra gånger högre. Kulturrådet skyller på de böcker de får in från förlagen. Men något riktat stöd för att få fram mer blir det troligen inte – det är för känsligt.

Collage

Från 2005 till 2009 fick 719 fackböcker statligt stöd. Tanken med litteraturstödet är att det ska ”främja kvalitet, mångsidighet och fördjupning i bokutgivningen så att läsarna garanteras ett brett urval av god litteratur”. Bidraget innebär att boken också kommer ut till alla landets huvudbibliotek.

Diagram. I snitt tio böcker per år inom teknik och naturvetenskap har fått litteraturstöd 2005-2009 Men en genomgång som Farad gjort av bidraget visar att det i första hand går till utgivning inom historia och samhällsvetenskap. Dessa båda områden har fått stöd för drygt 200 titlar vardera. Under samma femårsperiod har 43 böcker om naturvetenskap fått bidrag, och nio som klassas som teknik. Totalt rör det sig om 50 titlar, eftersom två av dem både räknas som teknik och naturvetenskap.

Bland titlarna som fick stöd finns tre gånger så många böcker om andra världskriget - som bara är en del av historian - som det finns böcker om hela området teknik - inklusive teknikhistoria.

För att sätta det i ett perspektiv kan man jämföra med omfattningen på den svenska universitetsforskningen inom olika ämnesområden. Teknikvetenskap hade 2009 över 4 000 doktorander, naturvetenskap nästan 2 500 till. Samhällsvetenskap och hela området humaniora och religionsvetenskap hade tillsammans mindre än 4 000 forskarstudenter.

Diagram. Antalet doktorander inom teknik och naturvetenskap är betydligt större än inom samhällsvetenskap och humaniora. Enligt Farads data fick naturvetenskaps- och teknikböckerna 2,9 miljoner av de nästan 40 miljoner kronor som den statliga myndigheten Kulturrådet har fördelat till facklitteratur under de fem åren – en fjortondel. Det totala titelstödet under samma period har uppgått till nästan 200 miljoner kronor. En och en halv procent av detta har alltså gått till naturvetenskap och teknik.

Siffrorna är nya för Annica Kronsell, docent i statsvetenskap i Lund och den nuvarande ordföranden i den arbetsgrupp som beviljar bidrag för facklitteratur. Men hon är inte förvånad.
– Det är väldigt trist, konstaterar hon. Det är en trend vi har sett och diskuterat i gruppen.

Men varken hon eller hennes företrädare, Mohammad Fazlhashemi, som till vardags är professor i idéhistoria Umeå, anser att teknik och naturvetenskap är missgynnade områden, sett till andelen avslag. Snarare är det utgivningen som är problemet, att inte fler böcker ges ut. Litteraturstödet ges i efterhand till böcker som redan finns på marknaden.

– Vi har samma kriterier för alla böcker, säger Mohammad Fazlhashemi. Är de undermåliga i kvalitet och språkbehandling går det inte att bevilja bidrag. De måste tillföra något nytt. Men jag minns mer att vi avvisade många historiska böcker; vi klagade på dessa ständiga krig, att det finns en uppsjö av böcker om tyranniska, manliga härskares liv.

I ett slags ”testamente” som sammanställdes förra året konstateras dock en sak, som ligger just böcker om teknik och naturvetenskap till last: de är ofta utformade som handböcker. Litteraturstödet får inte ges till läroböcker eller handböcker.

Men Kulturrådet säger också uttryckligen att man ska ta ”särskild hänsyn till om boken behandlar ett område där litteratur saknas”. Men det är tveksamt i vilken mån det getts något direkt företräde för de tekniska och naturvetenskapliga böckerna. Vid bedömningen har ingen kontrollerat hur mycket pengar som gått till olika ämnesområden. Den statistik som Farad nu tagit fram är helt unik.

Anders Jidesjö, under fyra år naturvetarrepresentant i arbetsgruppen, tror att ett stort problem vid fördelningen av pengar är naturvetarnas sätt att skriva.
– Där finns tradition att berätta om fakta i naturvetenskapen: så här ser genetiska koden ut, så här är atmosfären uppbyggd. Det är en kvalitetsbrist att man inte klär in fakta i ett sammanhang, vad de betyder för människor.

Och då får böckerna inget stöd.

Men han har argumenterat för böcker, som han egentligen inte riktig tycker fyller kraven på kvalitet och allmänintresse.
– Jag har ibland fått säga att den här boken ska ut på alla bibliotek i Sverige, för det finns inget bättre. Det har funnits titlar där jag har känt att boken är viktig och aktuell – men författaren har inte skrivit in det. Då har jag tänkt: ”vad gör redaktörerna?” Ett bra förord eller efterord hade kunnat räcka för att ge perspektivet.

Anders Jidesjö arbetar själv med naturvetenskapens didaktik vid Linköpings universitet. Och han önskar verkligen att fler naturvetenskapliga böcker skulle ges ut.
– Det är så torftigt när gäller teknik och naturvetenskap, man skulle vilja elda på dem som sitter på kunskapen, att de också skriver!

Han tycker sig se en parallell mellan skolans värld och bokutgivningen.
– Undervisningen i naturvetenskap och teknik riktar sig till dem som ska bli specialister, den är inte utformad som allmänbildning. De flesta förstår aldrig vad de ska ha kunskaperna till, hur de här områdena påverkar våra liv och hur viktiga de är för vår gemensamma kultur.

Kollage av böcker – Ytterst är det en demokratifråga. Brister det i kunskapsspridningen då kan inte människor bilda sig en uppfattning om vad som betyder något idag. Dessutom borde naturvetarna själva tycka att det är allvarligt. Misslyckas man med att visa att forskningen har betydelse, då kanske man på sikt förlorar finansieringen.

Under fyra år var han den som representerade naturvetenskap i arbetsgruppen på åtta personer. Egentligen ett närmast omöjligt uppdrag:
– Ingen kan spänna i kompetens över både naturvetenskap och teknik! Men med tanke på hur få titlar det rörde sig om så var det inte så farligt. Man kunde ju också vända sig till experter och kolleger, det gjorde jag ofta.

I somras beslutade regeringen att det statliga litteraturstödet ska göras om. Och just nu arbetar Kulturrådet med att fundera på hur förändringarna ska tillämpas. Bland annat finns en ny möjlighet att utlysa projektstöd för planerad utgivning – däremot inga extra pengar öronmärkta för den nya stödformen. Någon gång i november tror Maria Ågren på Kulturrådet att detaljerna kring vem som får söka och för vad ska vara klara.

Som det låter just nu är det dock ytterst osannolikt att det skulle handa om riktade satsningar mot något särskilt ämnesområde, som exempelvis naturvetenskap och teknik.

– Vi har tänkt oss någon form av tematiska satsningar, men vill hålla dem ganska öppna.

Frågan är uppenbarligen känslig – varken hon eller andra som Farad intervjuat vill säga något som kan uppfattas som en statlig inblandning i vad förlagen ger ut. När de pratar blir de plötsligt betydligt försiktigare; de letar efter orden. Annica Kronsell säger att gruppen ”försökt kommunicera de trender vi sett när det gäller teknik och naturvetenskap”.
– Men vi kan ju inte säga åt förlagen vad de ska ge ut!

Mohammad Fazlhashemi berättar livfullt om hur gruppen tänker och resonerar i övriga frågor, men säger att förhandsstöd känns … obekvämt:
– Vi tyckte att det kändes väldigt styrande… att en arbetsgrupp på åtta personer styr vad som kommer ut på marknaden.

Men å andra sidan har de statliga miljoner som är till för att garantera läsarna ”ett brett urval av god litteratur” inte gett mer än enstaka titlar inom några av Sveriges största forskningsområden?

– Vi får hoppas att förlagen fångar upp de trender vi sett, säger Annica Kronsell.



LÄS MER PÅ FARAD

Sveriges största förlag har lagt ned naturvetenskapen

FARADBLOGGEN:Ändra litteraturstödet!

EXTERNA LÄNKAR
Den nya förordningen om litteraturstöd

Allmänt om litterarutstöd på Kulturrådets webbplats

Kollage av böcker

Så här har vi gjort

Vi har gått igenom samtliga titlar som fått bidrag från Kulturrådet inom området facklitteratur under perioden 2005 till 2009. Det rör sig om 719 böcker från cirka 130 förlag. Sedan har data om deras klassificering hämtats in från Kungliga Bibliotekets databas Libris.

Varje bok kan ha flera klassificeringar, och räknas då in i samtliga områden.

För att få fram böckerna inom naturvetenskap och teknik har vi tagit alla titlar som har klassificering P eller U. Titlar som både klassas som teknik och naturvetenskap har dock bara räknats en gång.

En felkälla i undersökningen kan vara KBs klassificeringar. Exempelvis är Ulrika Björksténs bok Vetenskap ur funktion, om de biologiska effekterna av mobiltelefoni, klassad enbart som ”medicin” och inte som teknik och naturvetenskap.

När vi räknat antalet förlag har vi räknat ihop böckerna från samma förlagsgrupp. De belopp vi räknat är det totala stödet, summan av titelstöd och distributionsstöd.

Sus Andersson

30/8 2010