view

Annonsplats







Faradbloggen

Ny övervakning på lösa boliner

22/11 2012

Bokhyllan

Bokomslag

Kul om kvantfysik

8/11 2012

Diagram: Låg andel högskoleingenjörer tar ut examen

Sveriges största förlag har lagt ned naturvetenskapen

NY VERSION
– Naturvetenskap är inte ett område vi prioriterar.
Det säger Martin Kaunitz, ansvarig för fackboksutgivningen på Sveriges största bokförlag, Bonnierförlagen.

Men förlaget är inte ensamt om att ge ut få böcker om teknik och naturvetenskap.

Farads granskning av det statliga litteraturstödet visar att inget förlag bygger sin utgivning av böcker om teknik och naturvetenskap på att de pengarna finns.

De förlag som toppar listan, Norstedts, Atlantis och Bonnierförlagen, får bidrag för ungefär en titel per år. Ingen av dem har någon särskild linje när det gäller att ge ut naturvetenskap och teknik.

Diagram. Norstedts förlag har fått bidrag för flest naturvetenskapliga och tekniska titlar 2005-2009 Sveriges i särklass största förlagshus, Bonnierförlagen, har till och med lagt ned satsningar som fanns tidigare. Bland annat gavs en serie populärvetenskapliga böcker ut inom ramen för förlaget Fahrenheit. Men det blev inte tillräckligt lönsamt.

På det mest prestigefyllda av Bonnierförlagen, Albert Bonniers förlag, är Martin Kaunitz fackboksansvarig.
– För tio år sedan kom en våg av fysik och matematik som skulle populariseras. Det kom ut för mycket böcker som inte höll, det var mycket att man skulle förklara en epok genom ett fenomen; en muskotnöt, dammets historia, när man mätte upp metern i Frankrike… Då hade vi en ”slot” för populärvetenskap, ett utrymme att fylla.

Idag finns inte det utrymmet längre.
– Naturvetenskap är inte ett område vi prioriterar.

Sveriges näst största förlag, Norstedts, har inte heller mycket att komma med. Per Faustino, publicistisk chef för facklitteratur, tittar i listorna över titlar som kommer 2010 och 2011.
– Där har vi…två. Det är inte mycket för ett stort förlag!

Men han önskar att han gav ut fler böcker om naturvetenskap.
– Det är ju frågor som många människor går och grunnar över. Vi har haft en stor naturutgivning, men den har gått ner nu. Vi lär genom ”trial and error” vad konsumenterna vill ha – och det är nog en gemensam uppfattning i branschen att de här ämnena är svåra. Böckerna tävlar med skönlitteraturen, de stora deckarförfattarna och Börje Salmings grillbok.

Per Faustino konstaterar att det var bättre förr – en flora kunde sälja 20 000 exemplar år efter år. Nu är siffrorna betydligt lägre.

– Det finns några enstaka som går bra, som Stephen Hawkings böcker. Det är en kombination av intresset för frågor om universum och en fascination för människan Stephen Hawking som gör det.

En kortkort historik om kosmos – kom ut 2006.

Enligt Per Faustino är det största hindret för en ökad utgivning det som kommer in till förlagen.
– Naturvetarna är inte världens bästa skribenter. Det är inte mycket som skrivs. Vi kan inte vänta på det som kommer in, utan måste antingen översätta eller hitta en författare till en idé. Och det är en utmaning att få fram bra författare!

Det är det fler som skriver under på. I stort sett alla förläggare som Farad talat med talar om samma sak: det skrivs för litet överhuvudtaget. Och om det skrivs är det sällan tillräckligt intressant.

Martin Kaunitz på Bonnierförlagen önskar att universiteten skulle prioritera det som kallas ”den tredje uppgiften” högre. Sedan drygt tio år tillbaka är det lagstadgat att universitet och högskolor, förutom att forska och undervisa, också ska ”samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet”.
– Jag har pratat mycket med doktorander och forskare, och jag säger att vi är länken ut, vi är den tredje uppgiften. Men det är ju inte meriterande för dem att skriva!

Torbjörn Santérus på Santérus förlag tycker att naturvetarna ofta är dåliga på att sätta in saker i ett sammanhang.
– Jag får en känsla av att de är ointresserade av vetenskapshistoria; varje genombrott är så stort i sig, och man har inte med kontexten på samma sätt som humanister och samhällsvetare. Och om man skriver en självbiografi så börjar den med leksaker och slutar med dödsångest.

Även förläggaren Peter Luthersson på bokförlaget Atlantis talar om svårigheten att hitta skribenter.
– Om man vänder sig till allmänheten måste man kunna skapa spänning, man måste kunna föra ett resonemang – om det finns tekniska resonemang måste man kunna förklara dem levande och böljande. Man måste vara nyfiken på den som tar emot boken och vilja vinna den personen.

Vetenskap ur funktion – om de biologiska effekterna av mobiltelefoni.

Men Peter Luthersson konstaterar raskt att det både finns bra naturvetenskapliga författare – ett exempel är Ulrika Björkstén som har skrivit Vetenskap ur funktion – och gott om humanister som inte heller kan skriva.

– Men där finns en annan marknad. Vi har ju tyngdpunkt på utgivning inom historia, det finns nästan en folkrörelse av historieintresserade.

Torbjörn Santérus berättar att han hade trott att historietrenden också skulle ge ett lyft för litteraturen om vetenskapshistoria – men att det kommit på skam.
– Jag tror att många förknippar naturvetenskap med matte och med skolskräck. Det finns en ständig fördom att folk som gillar naturvetenskap och teknik inte är bildningsintresserade. Jag tror att problemet är omvänt: de som tycker att de är bildade, som humanisterna, är så rädda för siffror att de inte vågar bilda sig på området.

På bokförlaget Natur och Kultur handlar utgivningen om vetenskap huvudsakligen om psykologi och hälsa – för det går att sälja.
– Vår utgivning riktar in sig på att individen ska få ut något – någon form av personlig utveckling, förbättring, man ska bli smartare, snyggare, mer effektiv, bli bättre på jobbet eller något dylikt. Framför allt riktar vi in oss på hälsosektorn, berättar Lena Forssén, utgivningschef för psykologi och akademisk litteratur på Natur & Kultur, och som har hand om den populärvetenskapliga utgivningen.

– Vi har försökt ge ut böcker om exempelvis genteknik. Men de säljer dåligt. Jag tror inte det räcker med att man får allmänbildning för att man ska punga ut med 250 kronor för en bok, utan man måste känna att man har en personlig vinning.

Hjärnkoll på vikten – praktisk nytta som säljargument

En av förlagets bästsäljare just nu är Gunilla Eldhs och Martin Ingvars bok Hjärnkoll på vikten – en bok som handlar om hjärnan, men som har viktnedgång som knorr. Den har tryckts i 50 000 exemplar, vilket är rena fantasiupplagan för många förläggare med naturvetenskapliga böcker. Många kommer inte ens upp i en försäljning på 1000 exemplar.

För Natur & Kultur är bidrag från Kulturrådet inte särskilt viktiga för utgivningen, enligt Lena Forssén.
– Jag skulle nog säga att de inte har någon som helst betydelse. Våra böcker är litet för dyra.

Litteraturstödet har nämligen hittills haft en ram, där förlagets pris till bokhandeln inte får överstiga ett visst belopp per sida. Natur & Kultur har delvis riktat in sig på böcker som man hoppas att läsarna ska ha nytta av i jobbet – då blir de mindre priskänsliga.

Flugan i katedralen – om jakten på partiklarna i atomens kärna.

För Torbjörn Santérus har Kulturrådets prisregler varit ett problem. För ett par år sedan fick han bidrag för boken Flugan i katedralen, men nu säger han att han slutat söka.
– Stödet söks ju i efterhand, och man kan inte räkna med att få det. Om jag då har satt ett så lågt pris på boken att jag kan söka stöd, men inte får det… då har jag verkligen förlorat, eftersom jag inte får igen kostnaderna i försäljningen heller. Särskilt översatta böcker, det kostar pengar att översätta!

Just den regeln försvann i somras, något som förläggarna önskat länge.

Även om flera andra förläggare framhåller att det är bra att stödet finns, är det ingen som säger att det får dem att satsa på naturvetenskap och teknik. På ett allmänt plan säger Norstedts Per Faustino att det är ”tacknämligt, eftersom böckerna inte alltid säljer så bra”. Men det är inget han bygger sina utgivningsbeslut på. Även Martin Kaunitz på Bonniers framhåller att det är viktigt att stödet finns.
– Det betyder att vi vågar vara litet före läsarna, opinionen. Vi vet att om vi gör något riktigt bra så får vi viss hjälp med risken.

För Peter Luthersson på Atlantis är stödet nödvändigt.
– Ska man hålla på med smalare utgivning, då måste man ha mecenater. Men när det gäller böcker om naturvetenskap och teknik tror jag inte att de är gynnade av Kulturrådet. Problemet är att de som regel inte är anpassade framställningsmässigt till det allmänintresse Kulturrådet har att tillvarata.

Hans recept är snarare att vända sig till andra organisationer.
– Det finns krafter inom det naturvetenskapliga etablissemanget som försöker göra något, och vi samarbetar gärna med dem.

Tidigare har Atlantis gett ut böcker tillsammans med Kungliga vetenskapsakademien, Uppsala universitet och det matematiskt inriktade Mittag-Leffler-institutet.
– Antingen finns det en avnämare som köper en viss upplaga, eller så går de in och tar kostnaderna för exempelvis bindning.

Och nu är ett nytt samarbete på gång, men Peter Luthersson vill ännu inte berätta med vem eller vad det handlar om.

Även Lena Forssén på Natur & Kultur är inne på att stiftelser eller organisationer skulle kunna göra en insats.
– Jag skulle vilja se ett författarstöd, att den som har en riktigt bra idé kanske får 100 000 eller 200 000 kronor för att kunna avsätta tid att skriva.

Den bästa av världar – om vad vi egentligen vet om vårt universum

Och även om Bonnierförlagen inte har naturvetenskap som ett eget område tycker inte Martin Kaunitz att man behöver vara orolig för att området dör ut.
– Det är inte konstigt om genrer backar efter ett tag. Jag tror naturvetenskapen kommer tillbaka. Vi är personfixerade idag, och just nu kommer många biografier. Kan naturvetenskapsförfattarna ta till sig den här trenden… ? Jag tror exempelvis att det finns oerhört många spännande berättelser om kvinnor i naturvetenskapen.

Det kommer också fortfarande en och annan naturvetenskaplig bok från Bonnierförlagen – Martin Kaunitz framhåller exempelvis fysikern Ulf Danielssons bok, Den bästa av världar, som gavs ut för två år sedan.
– Men inte för att fylla ett område, utan för att den enskilda texten är bra.





Kriterier på en bra facklitterär bok

Farad har gjort en sammanvägning av önskelistorna från några förläggare och medlemmar i Kulturrådets arbetsgrupp för stödet till facklitteratur

- den ska vara begriplig
- den ska vara skriven med ett vackert och elegant språk
- den ska vara korrekt i sak
- den ska sätta fakta i ett sammanhang, förklara betydelsen av upptäckter och problem
- den ska väva in fakta i en bra berättelse
- den ska tillföra något nytt, gärna handla om aktuella frågor
- den får gärna väcka debatt

På några punkter finns olika tankar
- den ska ge läsaren njutning – läsaren vill berika sig snarare än lära sig något
alternativt
- den ska vara användbar
alternativt
- den ska ge allmänbildning



Läs mer på Farad

Litet bokstöd till teknik och naturvetenskap

FARADBLOGGEN: Ändra litteraturstödet!

Sus Andersson

30/8 2010