view

Annonsplats







Bokhyllan

Bokomslag

Kul om kvantfysik

8/11 2012

Diagram: Låg andel högskoleingenjörer tar ut examen

Datalagring mot bättre vetande

I förra veckan gav lagrådet sin välsignelse till att inlemma EUs datalagringsdirektiv i svensk lag. Och på tisdagen försvarade justitieminister Beatrice Ask införandet vid en frågestund i riksdagen.

Men det kändes som ett ”härtill är jag nödd och tvungen”. Ask pekade på att hon varit oerhört kritisk till den här typen av registrering och kontroll. Direktivet utarbetades under förre justitieministern, Thomas Bodström, och då var de borgerliga emot. Nu står regeringen inför hotet om ett fett skadestånd efter en dom i EU-domstolen, kanske på 30 miljoner kronor i ett första skede, kanske det dubbla för varje år som vi inte inför direktivet i svensk lag.

Direktivet innebär att teleoperatörer måste spara trafikuppgifter om sina kunder, och lämna ut dem till brottsbekämpande myndigheter vid brottsutredningar. Alla telefonsamtal, sms, mms, e-brev, nättrafik.

Direktivet är vår tids största inskränkning i den personliga integriteten. Det är ett slag mot fundamentala rättigheter i ett fritt samhälle: att människor ska kunna ha kontakt med varandra utan att vara övervakade. Det är ett grovt avsteg från principen om att enbart svår brottslighet eller krigstillstånd ska få inskränka denna frihet. Det är ett hot mot det svenska grundlagsstadgade meddelarskyddet, som ger människor rätt att kommunicera med journalister utan att bli efterforskade av myndigheter.

Ändå är datalagringsdirektivet på väg att bli svensk lag. Beatrice Ask hävdar att Sverige gör det på minimal nivå, exempelvis för att data bara måste lagras i sex månader och inte i två år, som är möjligt.

Och lagrådet har gett klartecken. Även om den svenska regeringen går längre än vad direktivet kräver på flera punkter. Uppgifter om misslyckade uppringningar ska sparas – utan att det krävs av EU. Var man befinner sig när man avslutar ett mobilsamtal ska också sparas – utan att det krävs av EU. Lagrådet anser att detta är marginella ingrepp i den personliga integriteten. Men hur direktivet rimmar med den svenska grundlagen kommenteras överhuvudtaget inte.

Lagens princip är att helt vanliga, hederliga medborgare ska kunna informera media, utan att behöva vara rädda för att de som vill mörka informationen kan spåra upp dem.
Lagens princip idag är att även en brottsling ska kunna kontakta en redaktion och ge tips.
Min utgångspunkt som journalist är att det mesta ska kunna sägas öppet. Men det finns lägen när källskyddet behövs för att missförhållanden ska komma ut i ljuset. Det är därför vi har det inskrivet i grundlagen.

Datalagringsdirektivet sätter allt detta ur spel. Det räcker att jag som journalist gör en felringning, som råkar gå till en misstänkt brottsling, för att min verksamhet ska kunna dras in i en polisutredning, med smittoeffekter på varenda källa som jag varit i kontakt med under det senaste halvåret.

Media ges inga undantag från lagen. Jag vill inte heller ha undantag, eftersom det hela är dårskap. Och lagen genomförs mot bättre vetande för att vi inte ska behöva belasta statsbudgeten med miljonböter. Men glöm pengarna: vi får betala ändå. Teleoperatörerna kommer att ta ut kostnaderna för lagringen av oss konsumenter. Slår man ut bötesbeloppet per skalle så blir det inte mer än kostnaden för ett frimärke per år. Ni vet, ett sånt där som man klistrar på en försändelse som ännu inte massövervakas.

Det kan det vara värt. Ett frimärke för friheten. Varför inte dubbla insatsen, och skicka ett brev till din riksdagsledamot redan nu, om du också tycker att de konventioner om frihet och mänskliga rättigheter som Sverige skrivit på ska gälla?

I europakonventionen står det så här: ”Var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens”. Det kanske kan vara värt att påminna om, ifall någon glömt det.

Några tips till dig som vill kontakta media anonymt.

Var till att börja med medveten om att de flesta journalister har noll koll på hur de ska skydda sina källor när de använder elektronisk kommunikation. När Journalistförbundet gjorde en enkät för ett år sedan var det bara en av tio redaktioner som hade en policy för hur de ska skydda sina källor. De flesta av dessa redaktioner fanns inom SR och SVT. Mycket litet tyder på att situationen förbättrats dramatiskt det senaste året.

En minnesregel: MUMLA när du vill vara diskret i din elektroniska kommunikation.

Mobil med kontantkort – som naturligtvis inte ska registreras för att få rabatter.
Undvik e-post, annars
Maskerad e-post – exempelvis genom att dela ett anonymt e-postkonto med den du vill skicka informationen till, och bara spara breven som utkast
Lagra krypterat
Aldrig arbetsgivarens telefon eller dator för mediekontakter

Annars går det utmärkt att skicka pappersbrev med Posten. Inga övervakningskameror på brevlådorna, ingen som lagrar adressaterna. Än.




Sus Andersson





EXTERNA LÄNKAR

Regeringens proposition 2010/11:46 Länken tillagd januari 2011

Snabbprotokoll från riksdagens debatt den 23 november 2010.

Lagrådets yttrande

EU-domstolens dom mot Sverige

Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna

26/11 2010