view

Annonsplats







Faradbloggen

Ny övervakning på lösa boliner

22/11 2012

Bokhyllan

Bokomslag

Kul om kvantfysik

8/11 2012

Diagram: Låg andel högskoleingenjörer tar ut examen

Soptipp kan vara bättre än förbränning

Det kan vara bättre ur klimatsynpunkt att lägga plast på soptippen än att bränna den, när den använts färdigt, enligt forskare på Kungliga tekniska högskolan.
Men det strider mot svensk lagstiftning, konstaterar forskaren Göran Finnveden.

I en rapport som publicerades förra året konstaterar KTH-forskarna att utsläppen av växthusgaser är större om man bränner plast i en sopförbränningsanläggning än om plasten läggs på tippen. Om man enbart ser till klimateffekterna kan det därför vara bättre ur miljösynpunkt att satsa på deponering.

Dagens lagstiftning gör en prioritering av hur avfall ska behandlas, för att ge så små miljöeffekter som möjligt. Där betraktas avfallsminimering som det bästa, sedan kommer återanvändning, återvinning, förbränning med energiutvinning och till sist deponering. Sedan 2005 är det förbjudet att deponera organiskt avfall.

Göran Finnveden
FOTO Viveka Palm

Men KTH-forskarnas resultat pekar alltså på att de två sista stegen inte med säkerhet står i rätt ordning för plast.
– Deponering blir bättre med avseende på växthusgaserna, säger Göran Finnveden, som varit med och gjort livscykelanalysen. Vilket strider mot avfallshierarkin och svensk lagstiftning.
– Vi har mötts av rätt mycket skepsis, fortsätter han. Här har man pratat om att undvika deponering i flera år, och så säger vi att man kanske inte ska det.

I studien har forskarna dels tittat på 100 års deponering av plast, där en del växthusgaser släpps ut direkt från tippen, men där metan samlas in och används för energiproduktion. Dels har kalkyler gjorts på sopförbränning i flera olika typer av anläggningar – både mer effektiva, svenska, och genomsnittliga europeiska.

Resultaten skiljer sig också beroende på vilka energislag man använder istället för att generera värme och el. Exempelvis är det bättre att elda plasten ifall den ersätter fossila bränslen. Men i Sverige står olja och kol för en förhållandevis liten del av energiförsörjningen.

Att använda plast som bränsle i cementindustrin – vilket görs med en del av den svenska förpackningsplasten – har inte ingått i KTH-studien.
– Just det har vi inte tittat på, men eftersom det ersätter fossila bränslen är det en vettig användning, anser Göran Finnveden.

En tanke som forskarna väcker är att exportera plast, som ännu inte kan återvinnas, för förbränning i länder där den ersätter kol och olja.

Värt att notera är att studien inte räknat med att plasten forsätter att brytas ned även efter 100 år på tippen, och de utsläppen finns inte i kalkylen. Det är också en studie som fokuserar på just växthusgaserna och inte på andra ämnen. I en fullständig miljöanalys borde man även titta på hur olika tillsatser från plasterna bryts ned och läcker ut från en soptipp.

Göran Finnveden poängterar också att resultat inte förändrar något kring synen på att återvinning är bättre än både förbränning och deponering.
– Jag skulle vilja förstärka att återvinning är bra; mer ska till återvinning.

LÄS MER PÅ FARAD

Sopor räknas som återvinning

Flinka fingrar, ljus och luft sorterar plasten

Snart i en holländsk blomkruka

Återvinningssiffrorna störtdyker

Sus Andersson

17/12 2010