view

Annonsplats







Faradbloggen

Ny övervakning på lösa boliner

22/11 2012

Bokhyllan

Bokomslag

Kul om kvantfysik

8/11 2012

Diagram: Låg andel högskoleingenjörer tar ut examen

Snart i en holländsk blomkruka

Nästan all förpackningsplast som lämnas till återvinning går det att göra nya prylar av. Men vilka plaster som återvinns beror på om de sorteras i Lanna, Braunschweig eller Premnitz.

Olika plaster har extremt olika egenskaper. Både när det gäller sådant som konsumenten ser – om flaskan är genomskinlig eller ej – och sådant som mest märks i en produktionsanläggning – som temperaturen när plasten smälter. Därför går det inte att bara ta plasten från ett insamlingskärl på stan och göra nya produkter av den. Först måste den sorteras upp.

Mjuk polyeten

Huvudvolymen av den mjuka plasten, 70 – 80 procent, består av plastsorten polyeten.

Den används till att göra nya påsar och folier, oftast litet tjockare, färgade påsar.

Hård polyeten

Hård polyeten går bland annat till profiler till bygg- och elektronikproduktion, rör och plattor.

Lock på flaskor kan sitta kvar. Man kan ha upp till fem procent polypropen i en polyeten.

Idag är det tre anläggningar som tar emot och sorterar förpackningsplasten från svenska hushåll innan den kan bli till nya produkter. Alla tre anläggningarna har maskiner som sorterar det mesta av plasten automatiskt – men inte på samma sätt. Och de klarar olika plaster olika bra.

Men det är viktigt att det blir rätt, säger Jörgen Sabel på Swerec i svenska Lanna, den anläggning som sorterar närmare 60 procent av den svenska hushållsplasten. Kvalitetskraven från kunderna är höga – även på slutprodukter som kan verka enkla, som exempelvis blomkrukor.
– Det är tunna produkter som väger 14 gram, plasten får inte vara genomskinlig någonstans, och det produceras en kruka var fjärde sekund. Det ställer enorma krav på råvaran.

De två vanligaste förpackningsplasterna är polyeten och polypropen. De kan också sorteras ut automatiskt vid alla de tre anläggningarna.

Men när det gäller andra plaster som PET, polystyren och blandmaterial skiljer sig de olika sorteringsföretagen. Ett återvinner ingen PET, ett annat inte blandplaster, och det tredje varken polystyren eller blandplaster.


Polypropen

Polypropen blir ofta dränerings- rör. Dock inte i Sverige utan i sydligare länder. Ett rör i Sverige behöver ha långa molekylkedjor för att hålla i minusgrader.

Plasten används även till blomkrukor, lådor och byttor, och vissa bildelar som exempelvis hjulhusskärmar.

PET

PET från två sorteringsanläggningar återvinns. Den tredje skickar än så länge PET till förbränning.

Slutprodukter är flaskor, blisterförpackningar – genomskinliga plastskal – buntband och fibrer, exempelvis till fleecetröjor.


Det finns tre huvudtekniker för att sortera förpackningsplasten automatiskt. Den enklaste sorterar lätta folier och påsar från tunga plaster med hjälp av luft.

En annan metod identifierar de olika sorterna med hjälp av infrarött ljus, eftersom olika plaster reflekterar ljuset olika. Den tekniken används vid Swerec och hos Alba i tyska Braunschweig, och fungerar för att skilja ut i stort sett alla de vanligaste plasterna.

Den tredje tekniken utnyttjar att plasterna har olika densitet, och därmed flyter eller sjunker i olika vätskor. Alla de tre anläggningarna som sorterar svensk förpackningsplast utnyttjar denna metod, i högre eller lägre utsträckning.

Hos Vogt i tyska Premnitz är det den huvudsakliga metoden. Malda plastflingor skiljs i olika kvaliteter genom att de först får bada i vanligt vatten, och sedan i saltvatten.

Svenska Swerec utnyttjar fenomenet i sin tvättanläggning. Om en flaska som består av PET har ett lock av plasten polypropen går det att skilja plasterna åt i vanligt vatten.

Alla tre sorteringsanläggningarna vittnar om att de får in mycket material som inte ens är förpackningsplast. Men rent tekniskt är det inte något problem, hävdar alla, det går att skilja ut. Däremot ger det onödiga kostnader för transport och sortering – och en miljöbelastning när material som inte ska återvinnas transporteras i onödan.

Polystyren

Polystyren sorteras till återvinning från två anläggningar, den tredje skickar materialet till förbränning, för att mängderna är för små för att det ska löna sig att återvinna.

Används exempelvis i möbelfötter till diskmaskiner, nummerplåtar till bilar och klädgalgar.

Blandplast

Blandningar av olika plaster är svåra att hantera för återvinnare, eftersom egenskaperna skiljer sig mellan plasterna. De går därför ofta till förbränning.

Från en sorteringsanläggning skickas blandplaster till lastpaletter och bygg- och trädgårdsprodukter som exempelvis geotextil.

Det material som inte återvinns går till förbränning. Från Swerec skickas det till cementindustrin och ersätter kol eller olja. En fördel med den lösningen jämfört med att skicka till en sopförbränningsanläggning är att det finns behov av brännbart material året runt.

Återvinningsföretagens mardröm är en ökad användning av nedbrytbara plaster. Det är plaster där byggstenarna fogats samman med extra svaga länkar, för att de ska falla sönder. Andreas Vogt, chef för Vogt Plastic kallar dem en fara för hela återvinningen. Och Jörgen Sabel på Swerec talar i termer av miljöbluff.

– Ofta marknadsförs de som ”miljövänliga” för att de bryts ned och ”försvinner”. Men det smulas bara sönder, och till slut är bitarna så små att de inte syns.

Men kommer plasten in i återvinningen blir de svaga länkarna en risk för att de nya produkterna ska gå sönder i förtid. Än så länge finns dock inga rapporter om att det skett. Andreas Vogt tycker dock att det är onödigt att ens riskera det.

– Att plasten är hållbar är ju en positiv egenskap. Det är energiförstöring att låta den brytas ned!

Överlag framhåller alla tre sorteringsföretagen att det viktigaste är förpackningens grundfunktion.
– Det viktigaste är ju att skydda innehållet, säger Andreas Vogt. Om produkten fördärvas är det det sämsta för miljön.



LÄS MER PÅ FARAD

Sopor räknas som återvinning

Flinka fingrar, ljus och luft sorterar plasten

Återvinningssiffrorna störtdyker

Soptippen kan vara bättre än förbränning

Sus Andersson

21/12 2010