view

Annonsplats







Faradbloggen

Ny övervakning på lösa boliner

22/11 2012

Bokhyllan

Bokomslag

Kul om kvantfysik

8/11 2012

Diagram: Låg andel högskoleingenjörer tar ut examen

Sopor räknas som återvinning

Den verkliga återvinningen är betydligt lägre än vad som rapporteras.

Den svenska återvinningen av plast är kraftigt överdriven. En del av det som rapporteras som ”materialåtervinning” är sopor, visar Farads granskning. Ungefär en tredjedel bränns.
Samtidigt har en ny lag, som skulle skärpa kraven på återvinnarna, legat på miljödepartementets hylla i två år.

Om man tittar i den officiella statistiken ser det ut som att Sverige uppfyller målen för materialåtervinning av plastförpackningar. 30 procent av alla plastförpackningar ska enligt en lag från 1994 återvinnas till ny plast. 2008 nåddes målet, och i en preliminär sammanställning för 2009 redovisas 27 procents materialåtervinning.

I själva verket är det långt kvar till målet.

Farads granskning av återvinningen visar att tusentals ton som rapporteras som ”materialutnyttjande tillbaka till plast” bränns upp. En hel del är inte ens plast, utan sopor. Det är fukt, kläder, skräp som blivit felsorterat. En del är plast, som av olika skäl inte återvinns idag.

Av de 46 000 ton gamla förpackningar som rapporteras som återvunna är det sannolikt mindre än 33 000 ton som blev till ny plast 2009 – eller 19 procent av den rapporterade förpackningsmängden.

Siffran grundar sig på uppgifter från olika insamlings- och återvinningsföretag som Farad varit i kontakt med.

De tre företag som idag tar emot hushållens förpackningsplast vittnar alla om att de inte återvinner allt de får in.

På Swerec i Lanna, som tar emot drygt hälften av den svenska hushållsplasten, skickas mellan 30 och 35 procent av det som kommer in till förbränning. Ett par plastsorter återvinns inte, för att det inte finns avsättning för dem. All mjukplast som är mindre än en A4 går till förbränning, liksom blandplaster och plasten polystyren.
– Ganska mycket är kläder, berättar Swerecs vd Jörgen Sabel. Det skiljer också väldigt mycket mellan vad vi får in från olika områden. Kvaliteten på det vi får in från storstadsområdena är mycket sämre än det som kommer från glesbygden.

Företaget Vogt i tyska Premnitz, 20 mil från östersjökusten, räknar med att 60 procent av inkommande vikt blir till ny plast, enligt vd Andreas Vogt.
– Ungefär 15 procent är fukt och restinnehåll i förpackningarna. En del är etiketter, papper och annat, och tio procent är PET, som vi inte återvinner idag.

Ytterligare ett tyskt företag, Alba, sorterar och återvinner svensk förpackningsplast, men de vill inte uppge hur stora mängder som går bort. I år sorterar företaget 10 000 ton svensk plast vid en anläggning i Braunschweig. Det är sannolikt det företag som klarar att ta hand om mest av det som faktiskt är plast. Men chefen Dirk Mellen bekräftar att de får in en hel del annat i leveranserna.

– Det är papper, kartong, trä, textilier, skumplast och till och med skor. Det ger inte särskilt stora tekniska problem för oss, men det skadar affärsmässigt. Felslängningarna ger kostnader för insamling, transport till Tyskland, sorteringskostnader och kostnader för att göra sig av med det. Därför ligger det i det allmänna intresset att få ner kvoten felslängningar.

Även på Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI, det bolag som administrerar nästan all hushållsinsamling av plast, trycker informationschefen Peter Ingvarsson att mängden sopor i insamlingskärlen är ett problem.
– Kvaliteten blir sämre, transportkostnader och sorteringskostnader högre och miljöresultatet sämre.

– Vi ser tydliga tecken: har du en kommun med en viktbaserad avfallstaxa, där det kostar dig att slänga blöjorna rätt, då har du en tendens att slänga blöjorna fel. Vi ser en ökad nedskräpning och en ökad andel felkast i vårt system.

Det är inte bara plastförpackningar i högarna som skickas till återvinning.

Totalt rör det sig om tusentals ton sopor och plast som skickas till förbränning. Men de mängderna räknas ändå med i rapporteringen till Naturvårdsverket som ”materialåtervinning”.

Detta trots att den svenska lagen är glasklar kring vad som ska räknas. I lagen om producentansvar står att minst 30 procent ska vara ”materialutnyttjande tillbaka till plast”. Det står uttryckligen att ”Energiutvinning ingår inte i begreppet”. Inte heller finns det stöd för att räkna in avfall.

Peter Ingvarsson bekräftar att materialåtervinningen som rapporterats in i själva verket gäller insamlingen, och att det faktiskt återvunna är en lägre andel.

Varför räknas inte det som blir nytt material?
– För att vi inte har kontroll över det. Något måste vi ju räkna, och då räknar vi mängden vi samlar in, säger Peter Ingvarsson.

Varför kan ni inte kräva återrapportering från återvinnarna?
– Jo, det går säkert, men då har vi släppt den egna kontrollen. Vi försöker ju pressa dem till att det ska bli mer.

Thord Görling är ansvarig för materialförsäljningen på FTI, och han berättar att det finns ett mål på 80 procents återvinningsgrad inskrivet i kontrakten med återvinningsföretagen – men att inte alla är där ännu.
– Vi kan ju inte kräva att de ska återvinna fukt och blöjor, i så fall får man kalla in Joe Labero.

På Naturvårdsverket reagerar den handläggare som har hand om att sammanställa den svenska återvinningsstatistiken, Cecilia Mattsson, på Farads uppgifter om att en del av det som rapporteras som materialåtervinning bränns.
– Vi ber om information om hur mycket som sålts, samlats in och hur det som samlats in behandlas och utgår från att det är det vi får.

Samtidigt har statistiken ifrågasatts tidigare, såväl från enskilda aktörer som från branschorganisationen Avfall Sverige. Frågan har bland annat varit uppe i diskussionerna kring en ny nationell avfallsplan. Men Naturvårdsverket har, av resursskäl, valt att prioritera andra frågor och har inte granskat uppgifterna.

– Ansvaret ligger hos producenterna, och vi har inte gått vidare med det, säger Cecilia Mattsson.

Flera källor säger till Farad att de upplever att Naturvårdsverket sopat frågan under mattan, för att kunna leverera statistik till EU som visar att återvinningsmålen nås.

Ett problem är dock att lagen säger att det är producenterna, i princip var och en som säljer en förpackad vara, som är skyldiga att återvinna förpackningen. För att skapa hanterliga system har det bildats olika bolag, som tar hand om insamling och återvinning åt producenterna. Det allra största är FTI, men det finns också ett företag som tar hand om plast från jordbruk, Svepretur, och ett litet fristående bolag som heter TMR.

Konstruktionen gör det svårt för Naturvårdsverket att ställa någon mot väggen när målen inte nås.
– Producentansvaret är individuellt. Vi har inga möjligheter att ställa krav på materialbolagen, säger Cecilia Mattsson.

Andreas Carlgrens lag har lagts i malpåse.
FOTO Victor Brott

För att råda bot på problemet föreslog miljöminister Andreas Carlgren för två år sedan en ny lag. Tanken var att inte bara lägga på producenterna ett allmänt hållet återvinningsmål, utan att var och en också skulle vara tvungen att ansluta sig till ett godkänt insamlings- eller retursystem.

I juni 2008 klubbades lagen igenom av riksdagen. Men sedan har ingenting hänt.

Efter två och ett halvt år har regeringen ännu inte fattat det slutliga beslutet om hur systemet ska se ut och vilken myndighet som ska ha ansvaret. Enligt uppgifter från regeringskansliet finns ett internt arbetsdokument, men ännu inga konkreta förslag. ”Det är en komplex fråga”, heter det.

Farad har sökt miljöministern för en kommentar, men han har avböjt via pressekreterare.

LÄS MER PÅ FARAD

Flinka fingrar, ljus och luft sorterar plasten

Snart i en holländsk blomkruka

Återvinningssiffrorna störtdyker

Soptippen kan vara bättre än förbränning



EXTERNA LÄNKAR

Förordningen om producentansvar

Lagen som riksdagen klubbade i juni 2008

Naturvårdsverkets sammanställning av återvinningsresultaten 2008: Samla in, återvinn! Uppföljning av producentansvaret för 2008. Officiell statistik för 2009 är ännu inte klar.

Miljömålsportalens rapportering om plaståtervinning.

Sus Andersson

21/12 2010