view

Annonsplats







Faradbloggen

Ny övervakning på lösa boliner

22/11 2012

Bokhyllan

Bokomslag

Kul om kvantfysik

8/11 2012

Diagram: Låg andel högskoleingenjörer tar ut examen

En tredjedel av soppåsen går att återvinna

Det är för mycket förpackningar och annat som går att återvinna kvar i soppåsarna, tycker Avfall Sverige.

Mer än en tredjedel av en typisk svensk soppåse är förpackningar och tidningar som borde gå till återvinning. Det är resultatet av en sammanställning som branschorganisationen Avfall Sverige gjort bland sina medlemmar.
Men de som kan sortera redan hemma på tomten slänger betydligt mindre än de som måste gå till en insamlingsstation.

Ungefär en tredjedel av innehållet i svenska soppåsar är matavfall som skulle kunna komposteras eller rötas till biogas. I vissa fall är det en bra bit över hälften av innehållet. Och det finns massor av förpackningar och tidningar i hushållssoporna – material som i princip skulle kunna återvinnas, och som egentligen borde tas om hand av dem som producerat dem.

I över 70 kommuner har innehållet i utvalda soppåsar analyserats under åren 2007-2010. Plockanalyserna visar att över 60 procent av soporna från vissa områden är förpackningar och tidningar. Medianvärdet för de olika undersökningarna ligger runt en tredjedel.

– Vi är inte alls nöjda med det, vi vill att förpackningarna ska hamna i våra system, säger Annica Dahlberg, informationsansvarig på Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI, det allra största av de bolag som sköter insamling och återvinning.

Annica Dahlberg säger att FTI diskuterar problemet med kommunerna.
– Jag är övertygad om att information är den springande punkten, och den är det kommunerna som har ansvar för.

Jon Nilsson-Djerf, som är en av dem som arbetat med Avfall Sveriges rapport, tror dock inte att det är informationen som brister.
– Kommunerna är duktiga på att informera, det här handlar om tillgänglighet. För att folk ska återvinna ska det vara lätt – rent och lätt, säger han.

Diagram: Sortering hemma ger mindre sopor

Det tyder också plockanalyserna av soppåsar på. Där det finns så kallade fyrfackskärl, soptunnor med flera olika fack där villaägare kan sortera ut återvinningsbart material och matavfall redan hemma på tomten, ser sammansättningen på restsoporna helt annorlunda ut än på annat håll. Dels är mängden sopor betydligt mindre totalt sett, dels hamnar betydligt mindre förpackningar och tidningar i den fraktion som bränns upp.

Visserligen är det statistiska underlaget mindre för hushåll i fyrfacks-områden. Men de prover som tagits har ett medianvärde på mindre än ett kilo slängda returpapper och förpackningar i veckan. De som måste gå till en återvinningsstation slängde ungefär dubbelt så mycket i soporna.

– Personligen tycker jag det är klockrent, säger Jon Nilsson-Djerf. Ju mer tillgänglig återvinning, desto mindre förpackningar hamnar i restavfallet.

Farad har varit i kontakt med flera av de kommunala bolag som har fyrfackskärl. Överlag säger de sig behöva skicka mindre sopor till förbränning. Dan Waldemarson, vd för Nårab, som tar hand om soporna från 33 000 skåningar i tre kommuner, fick in runt 250 kilo per person innan systemet infördes.
– Idag är det runt 90 kilo, resten hamnar på rätt ställe.

Han säger att det som sorterats till återvinning är rättsorterat till nära 100 procent, utom matavfallet och möjligen metallförpackningarna.
– Räknar du metaller var det 98 procent. Men en del är spikar och utländska burkar, som inte räknas till metallförpackningar. Men allt går till återvinning.

Närheten och enkelheten är några förklaringar – men det kan finnas fler:
– Jag tror social kontroll är viktig, säger han, soptömmaren kan se om det är felsorterat.

Även Björn Larsson, marknadsdirektör vid NSR, som är verksamt i sex andra skånska kommuner, tror att synligheten är viktig. NSR sköter sophanteringen för drygt 230 000 skåningar. 190 000 sorterar sitt avfall i ett fastighetsnära insamlingssystem med åtta fraktioner
– Vi får in material från återvinningsstationer också, och det är hiskeligt stor skillnad på hur mycket material som måste sorteras bort. Vid återvinningsstationen är man mer anonym, så en del använder den som soptipp.

I Lund har fyrfackssystemet funnits sedan 2001. Dels ville kommunen minska nedskräpningen vid återvinningsstationerna, dels minska förpackningsmängderna i de hushållssopor som går till förbränning, berättar kommunens renhållningsdirektör Erik Rånlund.

– Vi tycker inte att Förpacknings- och tidningsinsamlingen gjort tillräckligt för att öka det som går till återvinning. Och återvinningsstationerna har vi bara en massa kostnader för – städningen runtomkring hamnar på oss.

Förpacknings- och tidningsinsamlingens Annica Dahlberg bekräftar att nedskräpningen vid återvinningsstationerna är ett problem. I attitydundersökningar som gjorts svarar mer än var femte att de anser att städning och tömning vid stationerna fungerar dåligt. För att åtminstone delvis råda bot på det satsar FTI nu 325 miljoner kronor på att byta ut gamla insamlingsbehållare mot nya.
– Många är inte funktionella och underlättar inte städningen, säger Annica Dahlberg.

Om ungefär en månad kommer de äldsta behållarna att börja bytas ut. Om fem år ska de flesta vara utbytta.

För FTI har det också varit ett problem att hitta platser för fler återvinningsstationer. Sedan 2009 har det blivit ungefär 70 nya – en tredjedel av de 200 nya stationer som utlovades då.
– Vi jobbar för det, men vi har inte lyckats få de bygglov som behövs, säger Annica Dahlberg. Exempelvis hade vi tillsammans med kommunen hittat plats för 22 nya stationer på Gotland, men vi är just nu endast uppe i åtta. Resten har vi fått avslag på.

Den sophanteringsmetod som i Avfall Sveriges undersökning verkar ge de sämsta resultaten är den optiska sorteringen. Den bygger på att soporna läggs i påsar som har olika färg för olika typer av avfall. De flesta kommuner som har optisk sortering har än så länge bara två fraktioner: matavfall och restavfall. Förpackningar och tidningar ska fortfarande till en återvinningsstation.

Men i dessa kommuner är medianvärdet för förpackningar i restsoporna över 40 procent, mot 35 vid vanlig sortering. Och i matavfallspåsarna, som ska gå till rötning och kompostering, är nästan en femtedel annat än mat, som exempelvis förpackningar. Uppgifterna för den optiska sorteringen är dock osäkra, eftersom de bygger på få prover. Och det går inte att räkna fram hur stora mängder som slängs per hushåll.

Mikael Johansson, som är projektledare för den nystartade optiska sorteringen i Eskilstuna, hoppas dock på bättre resultat. Sedan nyår sorterar villaägarna sitt avfall i sex olika påsar. Redan nu har mängden restsopor, som skickas till förbränning, minskat med 15 procent.
– I och med att vi även erbjuder sortering av förpackningar tror vi att det blir bättre. När vi öppnat påsar och tittat så ser det bra ut. Men vi har inte gjort någon plockanalys på innehållet än, säger han.

Sus Andersson

13/4 2011