view

Annonsplats







Faradbloggen

Ny övervakning på lösa boliner

22/11 2012

Diagram: Låg andel högskoleingenjörer tar ut examen

Charmigt med matematiken som ledstjärna

En gåtfull vänskap
Yoko Ogawa
Översättning Vibeke Emond
Albert Bonniers Förlag
ISBN 978-9-100-12425-0
Utgivningsår: 2011

Jag faller pladask för den lilla boken; jag blir kär redan i formgivningen, som på ett sublimt sätt leder rakt in i berättelsen.

Historien kretsar kring en matematiker som förlorat sitt minne i en bilolycka. På omslaget står en bortvänd gammal man, och över alltihop, i lackad relief, framträder siffror som symbol för det enda han minns i mer än 80 minuter.

Till denna besynnerliga man kommer en hushållerska, den tionde efter att nio andra fått sparken. Men mellan henne, hennes tioårige son och den gamle mannen utvecklas just en gåtfull vänskap. Hon vet inte ett skvatt om matematik, grabben är nyfiken och för den gamle är det allt. Hans första fråga när hushållerskan börjar jobbet är vad hon har för skonummer, och han konstaterar att det är ”ett rent och vackert tal”, fakulteten av fyra. Vad hon heter bryr han sig inte om.

Hushållerskan får röja bland böcker och dokument varvade med mögliga glasspinnar och gamla kycklingben, hon försöker få den gamle att äta ordentligt och klippa håret, vilket är lättare sagt än gjort. I kontrast till bristen på ordning i den gamles vardagsliv står hans sinne för matematisk skönhet, som Yoko Ogawa beskriver närmast poetiskt. ”Siffrorna var som en högerhand han sträckte fram för att skaka hand med folk”. Formler och symboler ser ut som maskor i en spets, den gamle matematikern pratar om primtal som oaser i en öken, och han ber hushållerskan lämna disken för att visa vänskapliga tal.

Hon blir allt mer nyfiken, och så småningom går hon själv till biblioteket för att klura ut vad hennes uppdragsgivare egentligen menar när han på en lapp skriver Eulers identitet, eπi + 1 = 0. ”Ett tal som fortsatte att rulla på i evighet och ett imaginärt tal, som aldrig visade sin sanna natur, beskrev en kort bana och landade på samma punkt”. Kan denna udda vänskap beskrivas bättre?

Men det finns ett intresse till som förenar de tre, nämligen basboll. Och här får jag väl erkänna att jag inte riktigt hänger med i svängarna – men det ger definitivt historien ytterligare en dimension. Det gör också den mystiska svägerskan, som bor i huset bredvid den gamle och som är den som anställt hushållerskan.

En gåtfull vänskap är en underbar liten bok, från början till slut. Naturligtvis är det inte en slump att sidnumren är centralt placerade på sidorna, de ligger på svarta ovala plattor som ger boken ett mörkt skärp runt midjan. Men när hela historien blir upplöst i ett perfekt tal – då känns det litet … fånigt … att sidnumren inte är perfekt placerade. Plattorna är ömsom skurna, ömsom hela. Varför då?

31/5 2011