view

Annonsplats







Faradbloggen

Ny övervakning på lösa boliner

22/11 2012

Bokhyllan

Bokomslag

Kul om kvantfysik

8/11 2012

Lärare ska lära varandra matte

Skolverket vill att landets matematiklärare ska bli bättre genom att lära sig av varandra. Myndigheten föreslår en satsning på minst 1,3 miljarder kronor för att ge alla mattelärare fortbildning mellan 2011 och 2016. Men inte ens Skolverket tycker att det räcker.
– All forskning visar att man borde satsa tidigt, redan i förskolan, säger bland andra Anders Palm, undervisningsråd på Skolverket.

Landets ungefär 40 000 matematiklärare borde få mellan åtta och tio dagars kompetensutveckling i hur man bäst lär ut matematik, 1 000 resurspersoner utbildas för att stötta lärarna, och en särskild webb byggas som nav i satsningen.

Det är några av de viktigaste punkterna i Skolverkets svar på ett regeringsuppdrag om att stärka matteundervisningen i de svenska skolorna. Redovisningen är en del i ett större uppdrag som handlar om hela området matematik – teknik – naturvetenskap.

Syftet är att stärka svenska elevers matematikkunskaper. Det är en dyster bild som Skolverket visar på i sin rapport till regeringen: nästan var sjätte niondeklassare klarade inte godkänt-nivån på de nationella ämnesproven 2010. 2003 var det färre än var tionde.

De 15 procent av eleverna i nian som det går sämst för presterar som en genomsnittselev i årskurs fyra.

Den satsning som Skolverket nu föreslår skulle kosta minst 1,3 miljarder kronor att genomföra. Tanken är att lärarna ska få avsätta en del av sin arbetstid till att utveckla undervisningsmetoderna, genom att lära av varandra, diskutera undervisningen och testa nytt. Som stöd ska särskilda resurspersoner finnas i varje kommun och en webbplats ska utvecklas för ändamålet. 2016 skulle alla behöriga lärare kunna ha gått igenom fortbildningen. 1, 3 miljarder skulle räcka till mellan åtta och tio dagar per lärare i grundskolan och gymnasiet. Men helst skulle Skolverket se en satsning på det dubbla, så att varje lärare kan avsätta tio procent av sin arbetstid till utveckling.

Att lärarna själva ska sköta fortbildningen är för att det är bäst, enligt Anders Palm.
– Det är väldigt tydligt i olika studier att det kollegiala lärandet är mer framgångsrikt än att skicka lärare på kurs. Läraryrket har länge präglats att ensamarbete; det måste brytas, säger han.

Skolverket vill att det ska ges ett statsbidrag bara till de lärare som är legitimerade.
– Vi bedömer det som orimligt om vi skulle ge stöd åt fortbildning för den som egentligen inte får undervisa.

Däremot ska kommunerna kunna finansiera att även andra lärare fortbildas. Dessutom kommer obehöriga lärare att ha ett par år på sig att skaffa legitimation.

Förskollärare ingår inte heller i Skolverkets grundförslag.
– Det uppdrag vi fick av regeringen handlade om fortbildning av matematiklärare, säger Anders Palm, och det finns inga renodlade matematiklärare i förskolan.
– Men forskning visar att man borde satsa tidigt, det finns starka skäl för att förskolan involveras. Därför har vi gett en fingervisning om vad det skulle kunna kosta.

Om alla landets förskollärare skulle få lika mycket tid som mattelärarna skulle det innebära en extra kostnad på mellan en och två miljarder kronor, beroende på om de ska få fem eller tio procents arbetstid till kompetensutveckling.

Att förskolan borde involveras får starkt stöd av Ola Helenius, biträdande föreståndare på Nationellt centrum för matematikundervisning vid Göteborgs universitet.
– Förskolan ska absolut vara med! All forskning visar att man ska börja tidigt, säger han. Och det finns forskning som visar att det är ekonomiskt att satsa på just matematik i förskolan.

Men redan förslaget om kompetensutveckling för alla matematiklärare är bra, tycker han.
– Ett starkt nationellt fokus på matematikundervisningen kan leda till förändring, det kan bli en samlande positiv kraft.

Han tycker framför allt att det är bra att fortbildningen är tätt knuten till lärarnas verksamhet; att de får diskutera och sedan prova. På frågan om det verkligen kommer att hjälpa att lärarna lär av varandra svarar han:
– Vi vet att det fungerar i liten skala, då ser vi förbättringar. Men sen är frågan vad som händer om man skalar upp det till 40 000 personer. Man måste ta hänsyn till att inte alla är lika engagerade, och kanske inte heller har självförtroende att visa upp sig för sina kolleger.
– Det är viktigt med bra handledning och externa inspel.

Därför tycker också Ola Helenius att det finns svagheter i Skolverkets förslag. Visserligen vill även Skolverket utbilda resurspersoner. Men i förslaget ska de bara jobba 20 procent med detta.
– De skulle behöva minst halvtid för att få en tydlig roll både mot kollegor och mot skolhuvudmannen. Och de behöver få rejält med utbildning.

Sist men inte minst tycker Ola Helenius att lärarutbildningarna behöver lyftas. Det ingår inte överhuvudtaget i Skolverkets uppdrag och ansvar, utan ligger på högskolorna.
– De lärare vi pratar om har ju oftast redan en lärarutbildning. Vi som utbildar lärare måste fråga oss hur det kommer sig att många lärare undervisar på ett sätt som vi inte tycker att de borde. Om du frågar mig personligen måste det bli bättre koppling mellan teorin och själva undervisningspraktiken i lärarutbildningen.

Sus Andersson

5/9 2011