view

Annonsplats







Faradbloggen

Ny övervakning på lösa boliner

22/11 2012

Bokhyllan

Bokomslag

Kul om kvantfysik

8/11 2012

Diagram: Låg andel högskoleingenjörer tar ut examen

Satelliter kollar torkan på Afrikas horn

Mellan 2007 och 2011 har de torra områdena brett ut sig rejält.
FOTO: Eumetsat

Bilder från en europeisk vädersatellit visar hur växtligheten minskat kraftigt på Afrikas horn de senaste åren. 96 observationer om dagen av hur jorden reflekterar ljus ger forskare och myndigheter verktyg att analysera torkans effekter.

Varje kvart kollar ett instrument ombord på vädersatelliterna Meteosat hur mycket rött och infrarött ljus som reflekteras från jorden. Det reflekterade ljuset beror på vegetationen, så mätningarna kan sammanställas till kartor över hur mycket växtlighet det är i olika delar av världen, och hur den mår.

Nyligen publicerade bilder från Afrikas horn visar hur torkan fått växtligheten att dra sig tillbaka under de senaste åren, när man jämför medelvärden för olika års växtlighet.

Men mätningarna kan också användas för att identifiera växtsäsongen, skördetid eller vilka effekter en torrperiod har under ett givet år. Förhoppningen är att de också ska hjälpa till att identifiera risk för naturkatastrofer, och ge nya data till klimatforskningen.

Mätningarna bygger på att det är stora skillnader i hur exempelvis sand och gräs reflekterar ljus. Sand reflekterar ungefär lika mycket ljus, oavsett vad det har för våglängd. Gräs reflekterar olika mycket i olika våglängdsområden. Genom att mäta tre olika våglängder går det att avgöra vad det är för typ av marktäckning.

Just övergången mellan att absorbera mycket synligt ljus och sedan reflektera mycket närmare infrarött är typiskt för växtlighet, och används därför som mått på växtligheten. Gräs reflekterar ganska lite ljus i det synliga området – klorofyllet absorberar det mesta i våglängderna mellan 400 och 700 nanometer. Att gräs ser grönt ut för ögat beror på att det ändå reflekterar litet mer grönt än blått och rött. Nära infrarött reflekterar gräs förhållandevis mycket ljus, något som beror på cellerna i bladens grundstomme, mesofyllet.

Det går också att avgöra hur vegetationen mår, utifrån satellitmätningarna. Eftersom bladens färg hänger ihop med mängden klorofyll kommer också reflektionen i det synliga området att bero på om det är gröna eller bruna blad. I det infraröda området reflekterar växtlighet återigen betydligt mindre. Det är inte minst vatten som absorberar ljuset, men också cellulosa och lignin. Om växtligheten är stressad och innehåller lite vatten reflekteras mer ljus i det infraröda området.

Men mätningarna kan inte användas över hela jorden. Sverige tillhör de områden som inte ger tillräckligt tillförlitliga data, liksom hela norra Europa och Sydamerika. Det beror bland annat på vinkeln i förhållande till satelliten, men också på dåliga ljusförhållanden och mer moln.

Projektet är en del av ett samarbete mellan EU och den afrikanska unionen, African Monitoring of the Environment for Sustainable Development, där EU bidrar med 210 miljoner kronor mellan 2007 och 2013.

Sus Andersson

3/11 2011