view

Annonsplats







Faradbloggen

Ny övervakning på lösa boliner

22/11 2012

Bokhyllan

Bokomslag

Kul om kvantfysik

8/11 2012

Diagram: Låg andel högskoleingenjörer tar ut examen

"Systemet borde förenklas"

Solcellerna på Bengt Stridhs villatak är en av de mindre solcellsanläggningarna i elcertifikatsystemet. Toppeffekten är 3,36 kilowatt.
FOTO: Bengt Stridh

Bengt Stridh och Maria Lindén skulle få sitt första elcertifikat i somras. Men eftersom de är två om solcellsanläggningen på villataket fick de beskedet att det bara är ett halvt certifikat var – och tilldelningen skjuts upp tills de har fått ihop ett var. Men prisfallet på elcertifikat tar Bengt Stridh med en klackspark.
– Huvudproblemet är att systemet inte är gjort för oss småskaliga.

För drygt ett år sedan kopplades de 14 solcellsmodulerna på Bengt Stridhs och Maria Lindéns villatak in på elnätet. I somras hade de sammanlagt levererat mer än megawattimme el till nätet, och borde ha fått sitt första elcertifikat.

Men Svenska kraftnät, som administrerar elcertifikaten, visste inte på vilket konto certifikatet skulle sättas in, eftersom paret äger halva anläggningen var. Därför måste de vänta tills de fått ihop ett helt certifikat var. Vilket ser ut att bli framåt sommaren 2012. Under tiden har priset på elcertifikaten sjunkit. I somras låg det på drygt 200 kronor per certifikat, och nu är det knappt 150.

– Det är väl inte hela världen, konstaterar Bengt Stridh. Vi är så små att vi inte får ut så mycket. Huvudproblemet är att systemet inte är gjort för oss småskaliga.

Han säger att han tror att elcertifikatsystemet skulle braka ihop, om intresset för småskalig elproduktion blev lika stort i Sverige som det är i Tyskland. Där finns nu en miljon solcellsanläggningar kopplade till elnätet. Redan idag borde det svenska systemet ha tio gånger fler solanläggningar än de 48 som är med, enligt Bengt Stridh.

– Hela systemet borde ses över och förenklas. En vanlig villaägare kan inte hantera det.

Bengt Stridh
FOTO ABB

Bengt Stridh har tveklöst en del nytta av sitt jobb: han är projektledare på ABBs forskningsenhet Corporate Research, och var engagerad i ett av de två första solelsprojekt i Sverige som blev godkänt för elcertifikat. Det var 2006.

– Det var ett Elforskprojekt där vi visade att det tekniskt inte är några problem att mata in el till nätet. Idag är det inget konstigt.

En av effekterna av projektet var att ellagen så småningom ändrades, för att det skulle bli billigare för elkonsumenter att samtidigt vara leverantörer.

– Då fick vi bort det första stora hindret, säger Bengt Stridh.

Men det finns fortfarande många kvar. Bengt Stridh tycker att kravet på att ha en elmätare med timavläsning är onödigt, i alla fall för tilldelningen av elcertifikat.

– Vi får ju hålla på några månader för att få ihop till ett elcertifikat. Eftersom elcertifikaten tilldelas per producerad megawattimme, oavsett när elen har producerats, spelar det ingen roll om vi levererade i juni, juli eller augusti.

Idag får han och hustrun bara elcertifikat för den el som de levererar ut på nätet – trots att de i princip skulle ha rätt att få för hela produktionen, även det som de använder själva. Men då skulle de behöva installera en egen timmätare – nu görs avläsningarna på nätägarens timmätare utanför huset.

– Men att köpa en mätare och betala för att rapportera till Svenska Kraftnät kostar betydligt mer än vi skulle vinna.

Sus Andersson

16/2 2012