view

Annonsplats







Faradbloggen

Ny övervakning på lösa boliner

22/11 2012

Bokhyllan

Bokomslag

Kul om kvantfysik

8/11 2012

Diagram: Låg andel högskoleingenjörer tar ut examen

Stort intresse för förnyelsebar el kan bromsa utbyggnaden


FOTO: Rebecka Andersson

Det system som skulle ge extra skjuts åt förnyelsebar el ger idag bara hälften så mycket pengar som för två år sedan. Priset på de så kallade elcertifikaten har sjunkit – eftersom fler än väntat satsat, framför allt på vindel.
Örjan Hedblom på Svensk vindkraftförening fruktar att det blir ett bakslag för utbyggnaden, när de ekonomiska kalkylerna inte längre går ihop.
– Det blir kris i branschen om de låga priserna håller i sig, säger han.

Det var rekordår för utbyggnaden av vindkraft förra året. Ändå pratar Örjan Hedblom på Svensk vindkraftförening om kris för vindkraften.

Eller rättare sagt: just därför. Den snabba utbyggnaden har fått priset på så kallade elcertifikat att sjunka kraftigt – pengar som skulle bidra till utbyggnaden av förnyelsebar el. På två år har marknadspriset på elcertifikaten halverats från över 300 kronor per megawattimme till runt 140 idag.

– Om det fortsätter så här blir det inget mer byggt, tror Örjan Hedblom. I alla fall inte av lantbrukare och privatpersoner.

– Och det kan komma konkurser, i alla fall bland de mindre. De ören man får för en kilowattimme idag räcker knappt till ränta och amorteringar. Den som byggde ett vindkraftverk för något år sedan hade en helt annan ekonomisk kalkyl än den som gäller idag.

Diagram elcertifikat 2009-2012

Enligt Energimyndigheten producerade vindkraften 6,1 terawattimmar el under 2011, 74 procent mer än året innan. Branschorganisationen Svensk vindenergi räknar till 354 nya vindkraftverk, och 272 nya vindkraftanläggningar kom in i systemet med elcertifikat.

Totalt får drygt 3 000 vind-vatten-, sol- och andra anläggningar elcertifikat, ett för varje megawattimme förnyelsebar el de producerar. Tanken är sedan att ägarna ska kunna sälja certifikaten och få in pengar till sina investeringar. Elanvändarna är nämligen i sin tur tvungna att köpa elcertifikat i förhållande till hur mycket el de gör av med. Målet är att systemet ska ge 25 terawattimmar mer förnyelsebar el år 2020 än år 2002.

Men intresset för att producera förnyelsebart har lett till ett överskott av elcertifikat. Michael Bergh, vd på en av de största mäklarna på elmarknaden, Svensk kraftmäkling, uppskattar överskottet till nio miljoner elcertifikat.

– Och det kommer att fortsätta att öka en bit in på 2013, tror han.

Han ser en risk för att viljan att satsa på förnyelsebart kommer att avta.

– Om vi producerar mycket – och det vill vi – då går priset på elcertifikaten ner, och då minskar investeringarna.

Ändå tycker han att systemet är bra, eftersom han menar att det ger mer förnyelsebar till ett förmånligt pris. Och än så länge har han inte sett någon minskning av investeringsviljan.

– Det är viss tröghet i systemet, säger Michael Bergh, det tar ett – två år innan det bromsas upp.

Det bekräftas också av prognoserna från branschen.

– Många projekt rullar på och [har] redan fått bygglov och pengar beviljade, konstaterar Örjan Hedblom på Svensk vindkraftförening.

Branschorganisationen Svensk vindenergi räknar med att det kommer att byggas över 400 nya kraftverk och att vindkraften ska producera 7,7 terawattimmar i år, om det blir normalblåsigt.

Ändå tror Michael Bergh på Svensk kraftmäkling att priset på elcertifikaten kommer att gå upp igen. Vid årsskiftet fick Sverige och Norge ett gemensamt system för elcertifikat, och nästa år försvinner en del bioenergi ut ur systemet.

– Bortåt 2014 kan systemet vara i balans, tror Michael Bergh. Och priserna vänder upp en bit in på 2013.

Även Eric Birksten på Svensk vindenergi tror att det kommer att vända, även om priset är lågt nu.

– Det är ett orosmoln. Men många tror att de här priserna är tillfälliga, och till viss del kompenseras de av att vindkraftverken blir billigare och producerar mer el.

Många som investerar i förnyelsebar energi drivs inte heller av pengarna. Ingen av dem som driver de två största anläggningarna för solel i elcertikatssystemet ser det halverade priset på elcertifikaten som ett problem.

I Falun har kommunen satt solceller på räddningsstationens tak. Rune Bjurman, energicontroller i Falu kommun, konstaterar att återbetalningstiden nu förlängs något.

– Det är klart man vill få igen pengarna, men det är inte därför vi gör det. Det här är en miljöfråga.

Inte heller kommer priset på elcertifikaten att avgöra beslutet om att sätta solceller som solskydd på ett nytt kontorshus i Falun, utan om de får ett bidrag från länsstyrelsen.

Glava Energy Center i Arvika, den näst största solelsanläggningen i elcertifikatsystemet med 105 megawattimmars beräknad årsproduktion, är en småskalig testanläggning, som inte påverkas av priset på elcertifikaten, konstaterar presstalesmannen Per Eiritz.

– Vi har inte ens en affärsmässig kalkyl, vi har satt upp en arena för att visa upp nya produkter.

Men det faktum att Glava ändå är en av de största anläggningarna för solel tycker han är en signal.

– Generellt tycker jag att systemet är tokigt, för det minskar incitamenten att bygga ut. Vi har lika bra sol här i västra Värmland som i mellersta Tyskland. Det är bara regelverket som hindrar en utbyggnad.

Kenneth Mårtensson, vd för Sala Heby Energi, som satsat på flera solelsanläggningar, tycker i grunden att systemet med elcertifikat är bra.

– Men det blir mycket pengar när priset halveras!

Han tycker dock att problemet är lättlöst: han vill att elkunderna ska köpa fler elcertifikat.

– Om man bara höjer kvotplikten litet så får vi en bättre efterfrågan. Det handlar om en politisk ambition om hur mycket el som ska vara förnyelsebar. Nu är det 17,9 procent.

Sus Andersson

16/2 2012