view

Annonsplats







Faradbloggen

Ny övervakning på lösa boliner

22/11 2012

Bokhyllan

Bokomslag

Kul om kvantfysik

8/11 2012

Diagram: Låg andel högskoleingenjörer tar ut examen

Ingen koll på slutförvaret när det stängts

Det saknas planer för att kontrollera att slutförvaret av kärnavfall fungerar som det ska när tunnlarna väl har stängts för evigheten.

Det framgår av Kärnavfallsrådets senaste rapport. Nu vill rådet att avfallsbolaget SKB gör upp ett mätprogram för att se till att förvaret uppnår sitt idealtillstånd.

Det är en ytterst komplex process som sätter igång när slutförvaret av kärnavfall stängts, konstaterar Willis Forsling, som är ledamot i regeringens expertkommitté Kärnavfallsrådet.

De kopparrör som innehåller kärnbränslet ska skyddas av en buffert av bentonitlera. Den ska sakta mättas med vatten, som rinner in från berget runt om. Vattenflödet, temperaturskillnader, vilka mineraler som finns, tillgången på bakterier– en rad faktorer avgör hur lång tid det tar innan förvaret nått sitt idealtillstånd, då risken för skador ska vara minimerad.

Men enligt Kärnavfallsrådet finns idag inga planer på uppföljande mätningar efter det att förvaret förslutits. Rådet undrar därför hur man ska veta om idealtillståndet har uppnåtts – och vad det innebär för den långsiktiga säkerheten om det tar flera hundra år innan det uppfyllts runt alla kopparrör.

Kärnavfallsrådet vill nu att SKB satsar på att kontrollera att förvaret faktiskt fungerar som det ska.

– SKB måste utveckla ett mätprogram som gör det möjligt att följa utvecklingen i buffert, deponeringshål och tunnlar efterhand som tunnlarna försluts, säger ledamoten Carl-Otto Wene.

Bland frågetecknen finns risken för att kopparrören ska korrodera på olika sätt – antingen medan det finns tillgång på syre, eller under syrefria förhållanden.

Ett annat osäkerhetsmoment är fyllningen i de tunnlar som leder till deponeringshålen. Den fyllningen ska hindra att lerbufferten i hålen expanderar uppåt. 40 procent av fyllningen kommer att vara pellets.

– Det är väldigt mycket, säger Willis Forsling. Det är stor risk för erosion under vattenmättnadsperioden; det är väldigt känsligt för rinnande vatten.

Kärnavfallsrådet anser också att SKB måste jobba mer systematiskt redan med själva konstruktionsarbetet och styrningen av byggprojektet. Än så länge har det arbetet bara börjat.

I de planer som finns idag ingår säkerhetskriterier som inte går att kontrollera. Nu efterlyser Kärnavfallsrådet tydliga byggnormer.

– Byggnormerna ska vara realistiska, de ska gå att förverkliga under mer än ett halvt sekel, och med tre, kanske fyra – fem generationer personal, säger Kärnavfallsrådets ledamot Carl-Otto Wene.

Omslag Kärnavfallsrådets kunskapslägesrapport

Idag finns säkerhetkriterier som enligt rådet är "obrukbara" som byggnormer. De går inte att kontrollera om de är uppfyllda, i alla fall inte med rimliga mätinsatser, enligt den rapport som Kärnavfallsrådet precis lämnat till regeringen. Ett exempel är kriteriet på hur mycket vatten som överhuvudtaget får flöda in i de deponeringshål där kärnbränslet ska ligga:

– Totalt vatteninflöde ska vara mindre än 150 kubikmeter. Det finns ju inte en möjlighet att kontrollera det på plats! säger Carl-Otto Wene.

Han ifrågasätter om konstruktionsförutsättningarna är realistiska. Exempelvis ska bentoniten, den buffert av lera som kopparrören med kärnbränsle ska bäddas in i, ha en densitet på mellan 1,95 och 2,05 kilogram per liter när hålrummen i leran fyllts med vatten. Det är en felmarginal på fem procent.

– Det är ett snävt intervall, konstaterar Willis Forsling, som undrar om det går att klara, eftersom vattentillförseln kommer att vara väldigt olika i olika delar av berget.

Enligt kärnavfallsrådets rapport ställer det kravet "högt driven kvalitetskontroll i hela kedjan från produktion och hantering av buffert till dess placering i deponeringshålet".

Kärnavfallsrådet vill nu att SKB gör mer systematiska studier av projektstyrning och kraven på projektorganisationen. Och det handlar inte bara om hur säkerhetsanalysen kopplas till byggnormer utan även om exempelvis moraliska risker. I rapporten ställer sig rådet frågan: " Hur kontrollerar man om en entreprenör medvetet eller omedvetet börjar 'runda några hörn' när effekten av ett eventuellt felhandlande i alla fall bara visar sig efter 50 000 år?"

SKB hade på tisdagen inga detaljerade kommentarer till Kärnavfallsrådets slutsatser. På seminariet fanns inga av SKBs experter på säkerhetsanalys, eftersom de var på ett möte med Strålsäkerhetsmyndigheten. Men presschefen Jimmy Larsson-Hagberg tycker att rapporten är intressant.

– Det är inget som känns konstigt, säger han. Vi läser, det väcks en fråga och så tar vi till oss den.

Sus Andersson

8/3 2012