view

Annonsplats







Faradbloggen

Ny övervakning på lösa boliner

22/11 2012

Bokhyllan

Bokomslag

Kul om kvantfysik

8/11 2012

Diagram: Låg andel högskoleingenjörer tar ut examen

Datalagringen i riksdagen efter viloåret

Efter ett år på is är riksdagen på väg att göra EUs datalagringsdirektiv till svensk lag.

Trots tidigare uttalanden om att varje möjlighet att stärka skyddet för den personliga integriteten ska tas till vara väntas riksdagen om en vecka klubba en lag som går längre än EU-direktivet kräver.

Om en vecka ska den svenska riksdagen rösta om att göra EUs datalagringsdirektiv till svensk lag.

Direktivet innebär att uppgifter om alla telefonsamtal, sms, e-post och nätanslutningar ska sparas, för att kunna användas i jakt på brottslingar. Direktivet borde egentligen ha varit i kraft 2009, något som gör att EU-kommissionen dragit Sverige inför domstol med hot om mångmiljonböter.

När regeringen förra året lade fram ett lagförslag i riksdagen stoppades det av en minoritet, bestående av miljöpartiet, vänsterpartiet och sverigedemokraterna. Vänstern och miljöpartiet är principiellt emot datalagringen, medan sverigedemokraterna visserligen är för direktivet, men emot att teleoperatörerna ska kunna lagra svensk trafikdata utanför landets gränser.

Nu ser lagen dock ut att vara på väg att klubbas igenom. Frågan har varit uppe i riksdagens justitieutskott, och den 21 mars ska den behandlas i kammaren. Regeringens förslag är att trafikuppgifterna ska sparas under ett halvår  den kortaste tid som direktivet tillåter. Samtidigt går det svenska lagförslaget längre än direktivets krav på två punkter: dels ska inte bara de telefonsamtal som faktiskt genomförs lagras, utan även obesvarade samtal. För mobilsamtal ska också den geografiska positionen när samtalet avslutas sparas.

Justitieutskottets vice ordförande, centerpartisten Johan Linander, hör till den majoritet som väntas rösta för lagen.

Johan Linander (c)
FOTO Riksdagen

 Det är viktigt att den träder i kraft så snart som möjligt. Vi har ju ett viteshot, och det kan bli ganska dyrt.

Exakt hur höga böter Sverige får är ännu inte klart  brevväxling pågår mellan UD och domstolen. Men EU-kommissionens krav ligger på en halv miljon kronor om dagen, tills direktivet är infört.

Johan Linander säger dock att han egentligen är emot datalagringen:

 Vi från centerpartiet vill egentligen ha bort hela direktivet. Det är en så pass integritetskränkande lagstiftning, och ett stort steg in i ett övervakningssamhälle.

 Vi är i en svår sits; vi är tvungna att implementera direktivet i svensk lagstiftning.

Men om det mest är för att slippa böterna  varför går då Sverige längre än vad direktivet kräver?

 Integritetskränkningen är själva lagringen. De ytterligare uppgifter som lagras är en ganska liten ytterligare kränkning.

Maria Ferm (mp)
FOTO Riksdagen

Bland dem som tänker rösta nej till det svenska lagförslagets finns miljöpartisten Maria Ferm. Hon anser att datalagringen banar väg för ett storebrorssamhälle.

 Jag tycker att det är väldigt allvarligt, det innebär en massiv registrering av medborgarna. Helst skulle jag ha sett att regeringen agerat i EU för att omförhandla eller riva upp direktivet, säger hon.

Även vänsterpartiets Jens Holm är ytterst kritisk. Han tycker inte att det år som propositionen har vilat har använts till den debatt bland partierna som han hade hoppats.

 När det kommer ett direktiv från EU dödas den politiska debatten, [regeringspartierna] går inte in i sakfrågorna utan gör sig till marionetter.

Både Jens Holm och Maria Ferm tycker att EU-kommissionens egen utvärdering av direktivet skulle kunna användas som argument emot att införa direktivet.

Jens Holm (v)
FOTO Riksdagen

 Det är en dåligt genomarbetad lagstiftning som är svår att genomföra, säger Jens Holm.

Han menar också att den inte biter på brottsligheten:

 De kriminella kan ganska enkelt kringgå datalagringen med krypterad kommunikation. Då faller hela tanken; när den inte blir ett vapen mot den grova kriminaliteten finns inget argument kvar för datalagringen.

Som Farad tidigare rapporterat föreslås lagen träda i kraft den 1 maj  kortast möjliga tid efter att riksdagen klubbat beslutet. Skälet är att man vill begränsa de böter som hotar.

Detaljerna i regelverket ska sedan formuleras av regeringen och tillsynsmyndigheten, Post- och telestyrelsen, i form av förordning och föreskrifter.

Men här vill riksdagen troligen ändå få ett ord med i laget. Konstitutionsutskottet har pekat på att detaljerna i föreskrifterna kommer att påverka hur stort intrånget i den personliga integriteten blir. Därför innehåller lagförslaget som läggs fram i riksdagen också ett krav på att riksdagen får godkänna förordning och föreskrifter.

Företrädare för de fyra regeringspartierna ställer sig dock tveksamma till detta. I ett särskilt yttrande säger de att den åtgärden framför allt använts för regelverk i samband med krigsfara, som ransonering, eller för smittskyddslagen, som ska användas i så akuta lägen att man inte hinner vänta på riksdagsbeslut. De åtta riksdagsledamöter som skrivit under yttrandet vill låta den första versionen av regelverket prövas av riksdagen  men sedan ta bort den möjligheten.

Riksdagen kluven om nytt direktiv

I höstas gjorde riksdagen ett uttalande apropå den utvärdering av datalagringsdirektivet som EU-kommissionen gjorde förra våren. Rapporten var ett led i den omgörning av direktivet som pågår.

"Det är viktigt att varje möjlighet att stärka skyddet för den personliga integriteten tas till vara", står det i det utlåtande som riksdagen antog.

Men samtidigt som riksdagen är orolig för att den personliga integriteten kan hotas med datalagringen säger riksdagens majoritet att så litet som möjligt ska ändras i direktivet. Riksdagen säger sig inte vilja ha någon ändring när det gäller lagringstiderna, som idag kan vara mellan ett halvår och två år. Riksdagen tycker att det är "viktigt att det är tydligt för vilka ändamål som uppgifter får lagras och användas". Men man vill inte att detta ska förtydligas i något EU-gemensamt regelverk.

Från riksdagsmajoritetens sida finns nämligen en rädsla för att ett omgjort direktiv blir värre än det som finns idag. "En omförhandling av direktivet skulle riskera att öppna för förändringar som innebär försämringar", skriver konstitutionsutskottet i ett utlåtande.

Maria Ferm säger att hon tycker att det är en dålig ursäkt:

 Nu om någonsin borde Sverige stå upp för mänskliga rättigheter.

Under våren väntas EU-kommissionen presentera ytterligare en rapport inför omgörningen av datalagringsdirektivet. Och till sommaren ska det nya förslaget presenteras.

Sus Andersson

14/3 2012