view

Annonsplats







Faradbloggen

Ny övervakning på lösa boliner

22/11 2012

Bokhyllan

Bokomslag

Kul om kvantfysik

8/11 2012

Diagram: Låg andel högskoleingenjörer tar ut examen

Sverige skulle kunna gå emot datalagring

Sverige skulle kunna argumentera mot EUs datalagringsdirektiv. Det framgår av en promemoria från riksdagens utredningstjänst.

Enligt promemorian kan Sverige hävda att EU inte får inskränka den svenska meddelarfriheten. Enligt grundlagen har människor rätt att kontakta medier anonymt, och utan att bli efterforskade av myndigheter.

Den 21 mars ska riksdagen fatta beslut om EUs datalagringsdirektiv ska bli svensk lag. Enligt regeringens proposition ska uppgifter om alla telefonsamtal, sms, e-brev och nätuppkopplingar sparas i ett halvår av teleoperatörerna, och kunna plockas fram i samband med brottsutredningar.

Direktivet skulle egentligen ha varit infört redan för tre år sedan, och Sverige hotas nu av mångmiljonböter för att det är så försenat. Ett argument från flera av de riksdagsmän som sagt att de ska rösta ja, är att EU-direktiv måste följas.

Men enligt riksdagens utredningstjänst kan det finnas en möjlighet för Sverige att hävda att datalagringsdirektivet inte gäller.

"Det gäller dock att på ett mycket pedagogiskt sätt klargöra situationen för EU:s institutioner", skriver utredningstjänsten i en promemoria, som tagits fram på uppdrag av vänsterpartisten Jens Holm.

Det är "teoretiskt möjligt för Sverige att hävda att EU inte har haft behörighet att besluta en rättsakt som inskränker meddelarfriheten [...] Rättsakten skulle då inte heller bli giltig som EU-rätt i Sverige", skriver utredningstjänsten i promemorian.

Meddelarfriheten ingår i den svenska grundlagen, och har två delar. Dels får inte de som arbetar på en redaktion – eller på något annat sätt har koppling till att en tidning, radio- eller tevesändning kommer till – röja identiteten på källorna. Dels får inte myndigheter efterforska dem som lämnat upplysningar till media.

Riksdagens utredningstjänst skriver att det krävs två saker för att Sverige ska kunna överlåta beslutsrätten i en fråga till EU. Dels att den inte omfattar principerna för statskicket och dels att inte det skydd som regeringsformen och Europakonventionen ger försvagas.

Här slår utredningstjänsten fast att "Samtliga parter tycks eniga i sitt ställningstagande att meddelarfriheten faktiskt utgör en princip för statsskicket". Och man konstaterar att meddelarfriheten nämndes särskilt vid Sveriges EU-inträde tillsammans med offentlighetsprincipen som "grundläggande principer som utgör en del av Sveriges konstitutionella, politiska och kulturella arv".

Utredningstjänsten pekar också på att Europakonventionen ger ett visst meddelarskydd, men att det är oklart var gränserna går. Men det är ändå en miniminivå för EU-domstolen, om det skulle bli en process, där datalagringsdirektivet står mot den svenska meddelarfriheten.

I promemorians slutsats konstateras att mindre än en procent av alla förfrågningar om datalagring gjorts från ett medlemsland till ett annat. Det "leder oundvikligen till frågan om de vidsträckta effekterna av datalagringsdirektivet inte kan anses strida mot flera av de grundläggande principerna" i EU-rätten. Det är principer som innebär att beslut bara ska fattas på EU-nivå om det gäller saker som inte kan uppnås av medlemsstaterna på egen hand, och att ingrepp inte får gå längre än vad som verkligen är nödvändigt.

Sus Andersson

20/3 2012