view

Annonsplats







Faradbloggen

Ny övervakning på lösa boliner

22/11 2012

Bokhyllan

Bokomslag

Kul om kvantfysik

8/11 2012

Diagram: Låg andel högskoleingenjörer tar ut examen

Skarp kritik mot innovationssystemet från regeringens utredare

De svenska högskolorna och universiteten har "ovanligt ofullkomliga" förutsättningar för att hantera innovationer. Det skriver regeringens utredare av innovationsstödet, Curt Karlsson, i en delrapport till regeringen. Enligt rapporten råder brist på pengar till idéutveckling, sådd- och riskkapital och brist på kunniga personer som kan driva och utveckla nya företag.

Nu vill Curt Karlsson ha 400 miljoner kronor till innovationsstöd, att alla lärosäten ska ha tillgång till ett holdingbolag och att studenterna ska få mer stöd att kommersialisera sina idéer.

Linköpings universitetsdirektör Curt Karlsson skräder inte orden i sin första delrapport till regeringen om stödsystemet för innovationer vid landets universitet och högskolor. Han pratar om "De obefintliga resurserna till det obefintliga uppdraget", och han konstaterar "avkastningen på investerat kapital är vida lägre än vad som skulle vara nödvändigt".

Ansvaret lägger han på såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar de senaste 17 åren. "förutsättningarna [framstår]som ovanligt ofullkomliga. För detta bär regeringarna sedan 1995 ett gemensamt ansvar. "

I sin rapport presenterar han en lista från A till U på åtgärder för att förbättra förutsättningarna att ta vara på de idéer som finns inom universitetssystemet.

Till att börja med vill han ha en ändring på lärosätenas uppgift. Förutom att forska och undervisa har universitet och högskolor sedan 1997 även haft en tredje uppgift: att verka för att forskningsresultat kommer till nytta. Den här formuleringen vill Curt Karlsson ändra, så att det istället är "kunskap som vunnits genom forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete" som ska komma till nytta. Med ändringen vill han komma ifrån fokus på enskilda projektresultat. "För mig […] handlar det […] om att uppfatta basen för nyttiggörandet som mycket bredare, nämligen den forskningsbaserade kunskapen i vid mening."

Inte minst vill han att även studenterna ska få mer idéstöd och uppmuntras till eget företagande än idag.

Men Curt Karlsson vill också ha en lång rad andra förändringar. Mer pengar, tydligare uppdrag, bättre ledarskap och holdingbolag åt alla. I den rapport som nu är ute på remiss skissar Curt Karlsson på en ny modell för att finansiera innovationsverksamheten. "Ingen uppgift, inte ens den tredje, kan fullgöras utan en basfinansiering", skriver han.

Motsvarande två procent av de statliga forskningsanslagen skulle gå till innovationsstödet, plus att två procent av anslagen från statliga forskningsfinansiärer skulle få användas på samma sätt. Den skulle ge ungefär 400 miljoner kronor per år, vilket kan jämföras med att lärosätenas innovationskontor idag får 73 miljoner. De pengarna skulle i så fall försvinna – liksom vissa anslag som idag går genom exempelvis Vinnova. Hur mycket extra pengar det skulle röra sig om går inte att säga idag.

"som att försöka äta middag med båda händerna på ryggen"

Enligt rapporten borde också alla lärosäten ha tillgång till ett holdingbolag. Bolagen kan gå in i forskares företag med någon form av såddkapital, som i gengäld gör holdingbolaget till delägare. Idag finns holdingbolag vid 15 av högskolorna. Curt Karlsson tycker inte att det räcker: "Att bedriva innovationsstödsarbetet utan tillgång till ett holdingbolag […] måste vara som att försöka äta middag med båda händerna på ryggen."

Curt Karlsson vänder sig också emot att staten inte har någon tydlig idé om vad man ska ha holdingbolagen till. Bolagen nämns inte ens i statens ägarpolicy eller 2012 års ägarutredning. Enligt förslaget bör de definieras som "bolag med övervägande samhällsuppdrag", ungefär som Innovationsbron och Almi. Han konstaterar att den optimism som tidigare fanns om att holdingbolagen skulle ge stora pengar har förbytts mot en mer realistisk hållning. "Att betrakta dem som typiskt sett lönsamma bolag som skall förväntas lämna avkastning i form av utdelning till ägaren är uttryck för en kvardröjande naivitet", skriver Curt Karlsson.

Förutom brist på pengar saknas också kompetenta ledare till de bolag som kommer ut ur högskolornas verksamhet. Därför vill han se ytterligare fem spetsutbildningar i entreprenörskap och nyttiggörand av forskning. Idag finns tre, en i Lund och två i Göteborg.

Trots alla brister i systemet anser Curt Karlsson att lärosätena gör förhållandevis bra ifrån sig. De "presterar mer än vad man kan förvänta sig" skriver han i sin rapport till regeringen.

Rapporten är nu ute på remiss till den 18 juni. Under juni väntas också utredningens slutrapport bli färdig.

Sus Andersson

23/5 2012