view

Annonsplats







Faradbloggen

Ny övervakning på lösa boliner

22/11 2012

Bokhyllan

Bokomslag

Kul om kvantfysik

8/11 2012

Diagram: Låg andel högskoleingenjörer tar ut examen

Thomas Lundeberg vill ha omprövning av sex år gammal fuskutredning

Vetenskapsrådet har JO-anmälts för hanteringen av fuskutredningen mot forskaren Thomas Lundeberg. När han fälldes för fusk 2006 var det efter en av de största fuskutredningar som då gjorts i Sverige.

Nu hävdar Lundeberg att Vetenskapsrådets hantering av hans ärende har minst lika stora brister som den som drogs tillbaka i höstas.

Medicinforskaren Thomas Lundeberg hävdar att den utredning som kom fram till att han skulle ha fuskat har stora brister. Nu anmäler han Vetenskapsrådet till Justitieombudsmannen, JO.

– Det här är en rättsskandal, anser Percy Bratt, advokat och Thomas Lundebergs ombud. Utredningen uppfyller inte kraven på opartiskhet och saklighet: relevant material har inte beaktats och de har inte diariefört inkommande handlingar.

Efter två års utredning gav Vetenskapsrådet i maj 2006 utslaget att Lundeberg brutit mot god vetenskaplig sed. Forskningen gällde bland annat smärta och inflammationer, och den hade lett till flera patent och bolag. Men Vetenskapsrådets utredare sade att de inte fått fram rådata från experiment, och ifrågasatte om några av dem överhuvudtaget var möjliga att göra. Bland annat tvivlade de på att det gick att ta prover från de små käklederna på råttor. De kritiserade Lundeberg för att ha återanvänt formuleringar från andra forskningsarbeten, och de ansåg att han brustit i sin handledning av doktorander.

Thomas Lundeberg hävdar att han är oskyldig, och har flera gånger försökt få processen granskad. Idag arbetar han som läkare. Vetenskapsrådets utredning fick Karolinska institutet att besluta att han inte får fortsätta att forska eller utbilda läkarstudenter.

BAKGRUND

Historien som ledde till att Thomas Lundeberg fälldes för forskningsfusk började med ett samarbete med forskaren Kerstin Uvnäs-Moberg. Tillsammans studerade de bland annat sambandet mellan välmående, beröring och hormonet oxytocin. De publicerade vetenskapliga artiklar ihop, tog flera patent och bildade bolag.

År 2002 kom anmälningar från bland andra Kerstin Uvnäs-Moberg in till Karolinska institutet. Det skulle finnas frågetecken kring Thomas Lundebergs forskning. De gällde dels djuretiska frågor, dels plagiat. Senare kom fler anmälningar, och 2004 bad Karolinska om ett utlåtande från den expertgrupp Vetenskapsrådet hade för att utreda så kallad oredlighet i forskning.

2006 slog Vetenskapsrådets expertgrupp fast att Lundeberg "brutit mot god vetenskaplig sed". Orsaken var att det saknades dokumentation av försök, gruppen ansåg att han plagierat och brustit i handledningen av en doktorand.

Thomas Lundeberg nekar till alla anklagelser.

Efter Farads avslöjanden i höstas om oredan i en annan av Vetenskapsrådets fuskutredningar, den om Suchitra Holgersson, gick Lundebergs företrädare igenom även hans akt. I ett brev till Vetenskapsrådet räknas ett tjugotal dokument upp, som saknas eller inte diarieförts.

– Jag lämnade in drygt 2,5 kilo data till Vetenskapsrådet, säger Thomas Lundeberg. De har inte beaktat dem överhuvudtaget. Där fanns röntgenbilder och datalistor som visade att experimenten var gjorda.

Dokument som utredarna använt som bevis på att Lundeberg plagierat finns enligt Lundeberg inte kvar på Vetenskapsrådet. Dessutom ifrågasätter han om det är fusk att återanvända sina egna, opublicerade texter, särskilt när det rör sig om metodbeskrivningar.

– Enligt "good laboratory practice" ska man ju göra likadant!

Han har heller inte fått ta del av material som skickats in till utredningen av dem som anklagat honom.

– En annan forskare har fått vara mycket delaktig i utredningen utan att jag fått veta om det eller att dokument som lämnats in har diarieförts, säger Thomas Lundeberg.

Men Vetenskapsrådet vill inte ompröva Lundebergärendet. Rådsjuristen Linda Stridsberg hänvisar till att det är forskarens arbetsgivare som har ansvaret för att utreda misstänkt fusk, och att Vetenskapsrådets expertgrupp bara är en del i deras utredning.

– Vårt beslut utgår från att utredningen inte är en självständig handling som man kan överklaga hos oss, säger Linda Stridsberg.

Frågan är då till vem det ska överklagas. I och med att Lundeberg slutade sitt jobb på Karolinska Institutet innan de fattat något arbetsrättsligt beslut finns inget att överklaga där heller – i alla fall inte enligt den senaste instans som prövat frågan, nämligen Kammarrätten.

– Jag förstår problematiken, det blir ett moment 22, säger Linda Stridsberg.

Percy Bratt tycker att det låter som en Kafkavärld, och hänvisar till Europakonventionen.

– Det här måste vara överklagbart, menar han.

Farad har inte fått Lundebergs uppgifter bekräftade av Vetenskapsrådet, exempelvis det att en lång rad dokument inte skulle ha diarieförts.

– Vi har inte gjort den prövningen, säger Linda Stridsberg.

Däremot säger hon att det gjorts en övergripande genomgång och att det inte är samma oordning i akten som i Holgerssonfallet. Där drog Vetenskapsrådet tillbaka sitt utlåtande efter Farads avslöjande. I utredningen om Suchitra Holgersson hade de flesta dokument ankomststämplats långt i efterhand – många dessutom uppenbart fel.

– Där var det otroligt tydliga brister när det gäller datumstämplar och diarieföring, säger Linda Stridsberg.

Men det finns en rad paralleller mellan det fallet och Thomas Lundebergs, anser Percy Bratt. Och därför bör Lundebergärendet omprövas:

– Vetenskapsrådet har visat att om det är grava fel i handläggningen får man backa.

Han framhåller grundlagens krav på likhetet inför lagen.

Linda Stridsberg menar dock att det finns en annan avgörande skillnad mellan Lundeberg-fallet och Suchitra Holgerssons.

– Där drog vi tillbaka hennes forskningsanslag. Vi fattade ett aktivt beslut, där var det myndighetsutövning.

Det menar hon att det inte rörde sig om i Lundebergärendet. Hon lutar sig mot ett tidigare uttalande av Justitiekanslern, JK, som sagt att expertguppens utlåtande i ett ärende inte var myndighetsutövning.

Percy Bratt håller inte med.

– Det är ett led i myndighetsutövning! Alldeles oavsett om VRs granskning är att betrakta som en myndighetsutövning så är det under alla omständigheter " fullgörande av en offentlig förvaltningsuppgift". Grundlagens krav på saklighet och opartiskhet gäller.

Han har stöd av Thomas Bull, som är professor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet. "Att det är fråga om ett ärende som har stor betydelse för den enskilde – för en forskare närmast helt avgörande för ens framtid och rykte – talar med styrka för att tillämpa reglerna i grundlag och förvaltningslag extensivt", skriver han i ett utlåtande han tagit fram på uppdrag av Thomas Lundeberg.

Thomas Bull anser att det finns "allvarliga handläggningsfel" och att ärendet borde omprövas. Han har inte analyserat Vetenskapsrådets beslut att inte ompröva ärendet ordentligt. Men spontant säger han att han tycker att det låter som att Vetenskapsrådet missbrukar Justitiekanslerns utslag.

– Det ärendet gällde ett skadestånd. Det här är fråga om handläggningsfel, även om krav för att staten ska vara skadeståndsskyldig kanske inte är uppfyllda

Sus Andersson

4/6 2012