view

Annonsplats







Faradbloggen

Ny övervakning på lösa boliner

22/11 2012

Bokhyllan

Bokomslag

Kul om kvantfysik

8/11 2012

Diagram: Låg andel högskoleingenjörer tar ut examen

Protester mot nedläggning av Nationalnyckeln


FOTO: Nationalnyckeln

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna bör läggas ned och ersättas av exempelvis mobilappar. Det föreslår regeringens utredare Rolf Annerberg. Totalt ska 20 miljoner kronor om året sparas på det Svenska artprojektet.

Artdatabankens chef, Johan Bodegård, kallar förslaget "ett hårt slag mot arbetet med den biologiska mångfalden", och kampanjar hårt för att böckerna ska ges ut även i fortsättningen.

I veckan har landets drygt 8 000 abonnenter på Nationalnyckeln fått ett vykort, som uppmanar till protester mot att bokverket läggs ned. Bland miljöorganisationer sprids kedjebrev som kritiserar förslaget, och på fredagen ordnades en hearing på landsbygdsdepartementet i frågan.

Regeringens utredare Rolf Annerberg, till vardags generaldirektör för den statliga forskningsfinansiären Formas, har föreslagit en rejäl nedskärning av Svenska artprojektet. Projektet har haft som mål att kartlägga alla Sveriges växter, djur och svampar, beskriva dem och sprida kunskap om dem.

Enligt förslaget ska budgeten minska från dagens 65 miljoner kronor årligen till 45. En del av pengarna skulle sparas genom att sluta ge ut de tryckta böckerna.

– Huvudskälet är inte pengar, säger Rolf Annerberg. Jag tror att man får mycket större spridning bland unga om man gör en app än genom praktverket, som mer tilltalar min generation, säger han.

Regeringens uppdrag var dock att pengar skulle sparas.

Hittills har 14 band kommit ut, med bestämningsnycklar och beskrivningar av exempelvis stjärnmaskar, blåmossor och dagfjärilar. Hur många band det skulle bli totalt har varit oklart, och under åren har buden varierat. Just nu är målet att 60 band skulle komma ut fram till år 2027.

Artdatabankens chef, Johan Bodegård, tycker att en nedläggning vore "ett hårt slag mot arbetet med den biologiska mångfalden". För honom är böckerna ett viktigt sätt att sprida den kunskap om kända och okända arter som samlas in i artprojektet.

Tanken var dock aldrig att ta med alla hittade arter i böckerna.

– Det finns insektsarter som inte går att skilja med mindre än att man dissekerar könsorganen. Det finns ingen praktisk användning för att publicera bestämningsnycklar till dem, säger Johan Bodegård.

Under projektets gång har cirka 2 500 nya arter hittats i Sverige, varav de flesta är insekter. 850 av arter var helt nya för vetenskapen. Några av de häftigaste är puckelflugor, tycker Johan Bodegård

– Inte för att de är vackra utan för att de är viktiga. Det är små rackare som påminner om ringaren från Notre Dame och som är nedbrytare. De frigör näringsämnen och är sannolikt väldigt viktiga för ekosystemen.

Han tycker att det vore en stor förlust för spridningen av kunskap att inte ge ut några böcker.

Men projektet har fått kritik, bland annat för att böckerna inte köpts i den utsträckning man hoppats till exempelvis skolor. Johan Bodegård förklarar det med att många skolbibliotek inte har tillräckligt med pengar för att köpa in böcker – vare sig Nationalnyckeln eller andra verk.

Han tycker inte heller att man kan säga att Nationalnyckeln inte har nått ut.

– 8 500 abonnenter är inte dålig spridning för en bok.

Förutom abonnemangen säljs även enstaka exemplar. Bandet om dagfjärilar såldes i 40 000 exemplar och nominerades till Augustpriset för bästa fackbok.

Nedräkning för Nationalnyckeln? Om utredaren Rolf Annebergs förslag går igenom kan gäddan komma med i ett av de sista banden som ges ut.
BILD Skärmdump från Nationalnyckeln

Utgivningen har också kritiserats för att den varit så dyr: 35 miljoner kronor per år varav 28 kommer från staten och resterande sju från dem som köpt böckerna.

Johan Bodegård ifrågasätter dock om det verkligen blir billigare med elektronisk utgivning.

– Det är inte vår uppfattning. Huvudjobbet är att ta fram kunskap och bearbeta den. Det kostar lika mycket oavsett om man trycker en bok eller ej. Kanske blir det dyrare på internet, där måste man ajourhålla innehållet på ett annat sätt.

Rolf Annerberg har inte gjort några kalkyler på vad det skulle kosta eller vad man skulle spara om förändringen genomfördes.

– Det beror ju på vilken ambitionsnivå man väljer, säger han. Det kan säkert bli lika dyrt om man väljer att göra något mer avancerat.

Rolf Annerberg föreslår också besparingar på artprojektets stöd till museer, och att målsättningen att kartlägga alla svenska arter slopas.

– Den ursprungliga ambitionen är omöjlig; det är inte genomförbart, säger han.

Istället föreslår han att målet ska vara en "långsiktig kartläggning och kunskapsuppbyggnad av dåligt kända arter", där utgångspunkten ska vara ett nyttoperspektiv.

Den ändringen är inget som Johan Bodegård tycker är problematisk.

– I praktiken innebär det inte så vansinnigt mycket. Vi har varit ganska framgångsrika hittills, och sannolikt finns inte så många fler arter att hitta – men det kanske tar 20 – 30 år.

Rolf Anneberg föreslår att artprojektets verksamhet blir permanent, istället för ett projekt som hittills. Han framhåller också att han inte vill att besparingarna tas från forskningen.

– Artkunskapen är viktig och behöver byggas upp.

Regeringen väntas lägga ett förslag om artprojektets framtid i samband med budgetpropositionen.

Sus Andersson

29/6 2012