view

Annonsplats







Faradbloggen

Ny övervakning på lösa boliner

22/11 2012

Bokhyllan

Bokomslag

Kul om kvantfysik

8/11 2012

Diagram: Låg andel högskoleingenjörer tar ut examen

Misstänkt fuskare frias efter ny utredning

Nu skärper Karolinska Institutet rutinerna för hur forskningsresultaten ska dokumenteras.
FOTO: Farad

Centrala etikprövningsnämndens experter tycker inte att det finns tillräckliga belägg för att forskaren Suchitra Holgersson skulle ha fuskat. Och nu rekommenderar de att Karolinska institutet river upp uttalandet om hennes skuld.

Samtidigt kritiseras Karolinskas hantering av ärendet, eftersom någon dokumentation inte säkrades när misstankarna uppstod.

I förra veckan avslutades den nya prövningen av om göteborgsforskaren Suchitra Holgersson skulle ha fuskat när hon tidigare arbetade på Karolinska institutet i Stockholm.

Enligt Centrala etikprövningsnämndens expertgrupp är inte misstankarna tillräckligt välgrundade för att hon ska anses ha gjort sig skyldig till det som kallas "oredlighet i forskning".

2009 fällde motsvarande expertgrupp hos Vetenskapsrådet Holgersson på fem punkter. Efter att Farad granskat Vetenskapsrådets hantering av ärendet visade det sig att den var full av fel. Handlingar hade ankomststämplats först långt efter att de kommit till myndigheten, och många var uppenbart feldaterade.

Det visade sig också det fanns tvivel på hennes skuld, att bevisen mot henne inte höll och att hon ”egentligen inte är den mest skyldiga men får stå för allt”, som det stod i ett av de e-brev som Farad tog del av.

Efter Farads avslöjande drog Vetenskapsrådet tillbaka sitt yttrande. Den tidigare expertgruppen hävdade dock fortfarande att hon var skyldig. Karolinska Institutet begärde att en ny prövning skulle göras.

Det är den som nu avslutats. Eftersom regeringen 2010 flyttade ansvaret för fuskutredningar till Centrala etikprövningsnämnden var det dit ärendet skickades.

Etikprövningsnämndens expertgrupp anser att Suchitra Holgersson har lämnat rimliga och trovärdiga uppgifter, och att de misstankar som riktats mot henne inte är tillräckligt välgrundade.

Gruppen framhåller att Karolinska Institutet inte säkrat någon dokumentation i samband med att misstankarna om fusk uppkom. Saknade labbanteckningar, oklarheter om vad som gjorts av vem på vilken dator och vilka mejl som egentligen skickats, var centrala frågor när Vetenskapsrådet utredde frågan.

Idag finns inga centrala riktlinjer för hur universitet och högskolor ska hantera misstankar om fusk, eller hur de ska dokumenteras. Centrala etiknämndens ordförande Johan Munck säger till Farad att han gärna hade sett att universitetet direkt tagit datorer i beslag och låst dem, tagit hand om loggböcker och förvarat dem på ställen där ingen som var inblandad kunde komma åt dem.

– Det hade ju inte varit ur vägen om man gjort det, säger han.

Gruppen konstaterar också att dokumentationen av den forskning de granskat hade brister, men säger samtidigt att det är svårt att säga att bristerna berodde på Holgersson. Gruppen trycker hårt på att Karolinska Institutets behöver utveckla forskningsdokumentationen – något som Karolinska Institutet också satt igång med.

Expertgruppen skriver också att bedömningen blivit svårare av att det fanns en bakomliggande konflikt, och att ord står mot ord. Men det är inte Centrala etikprövningsnämndens uppdrag att pröva bevisvärdet i sådana fall, säger Johan Munck.

– Man ska inte ge sken av att man kan något man inte kan. Expertgruppen består av expertkompetens för att bedöma forskning; de professorer vi har är inte experter på bevisprövning. Domstolar är till för att försöka göra det.

– Vi tyckte att hennes förklaring lät rimlig.

Suchitra Holgersson är glad över etikprövningsnämndens uttalande.

– Det känns så bra! Nu känner jag att jag kan börja jobba, börja forska igen.

Just nu är hon involverad i ett projekt på Sahlgrenska i Göteborg där patienter som behöver nya organ får det med hjälp av sina egna stamceller. Hittills har transplantationer gjorts av blodkärl, och tidigare i år publicerades en artikel i den ansedda tidskriften The Lancet om arbetet. Nästa år blir det enligt Suchitra Holgersson troligen en operation av ett struphuvud, och på sikt är drömmen att även kunna utnyttja metoden för lungor och lever – och kanske rent av hjärtan.

– Men dit är det långt, säger hon.

Förbättrad dokumentation är dock ett måste redan nu.

– Nästa vecka får vi licens på elektroniska labböcker. Då kan vem som helst gå in och kontrollera det vi gör. Jag har också drivit att det ska göras årliga kontroller av labböckerna, så att de verkligen förs på rätt sätt, säger hon.

Även på Karolinska Institutet är elektronisk dokumentation av forskningen på väg att införas.

"För ett och ett halvt år sedan sjösattes ett stort projekt med att ta fram en elektronisk loggbok för forskningsdokumentation", skriver KIs pressekreterare Claes Keisu i ett e-brev till Farad.

Än så länge omfattas ungefär hälften av institutets cirka 4 000 forskare och doktorander.

"Det är ett stort arbete att införa och utbilda det elektroniska systemet, och man räknar med en transitionstid på två-tre år innan systemet blivit helt genomfört och används av alla", fortsätter Claes Keisu.

Från och med årsskiftet införs också nya rutiner för arkivering. Redan tidigare har det varit regel att allt ska sparas i minst tio år, men nu ska alla forskningsprojekt också arkiveras på ett enhetligt sätt.

Farad har utan framgång sökt företrädare för Karolinska Institutet för en kommentar om hur universitetet går vidare med Suchitra Holgerssons ärende. I en notis på institutets internwebb säger universitetsdirektör Bengt Norrving:

– Vi fick CEPN:s yttrande onsdag eftermiddag. Vi ska nu läsa igenom det ordentligt innan vi tar ställning till deras beslut.

Sus Andersson

29/10 2012