view

Annonsplats







Bokhyllan

Bokomslag

Kul om kvantfysik

8/11 2012

Diagram: Låg andel högskoleingenjörer tar ut examen

Medieföretag måste ställa krav på tekniken

Det var med viss spänning som jag, som en av tre författare, i veckan var med och lanserade en handbok om digitalt källskydd. Boken ska förhoppningsvis hjälpa journalister att inse att de behöver göra mer för att skydda sina källor.

Allt fler av de arbetsredskap vi använder är samtidigt potenta att avslöja dem av våra tipsare som vill utnyttja lagens möjlighet att vara anonyma.

Boken "Digitalt källskydd – en introduktion" har getts ut av Journalistförbundet och internetstiftelsen .SE. Den finns att ladda ned från .SE . Så länge upplagan räcker kan också ett tryckt exemplar beställas gratis.

Mottagandet av boken så här långt är mest positivt, vilket är jättekul. Några kritiker framhåller att det finns massor vi inte tar upp. Det är sant – men syftet är att få journalistkåren att börja tänka i de här banorna. Lägger vi en tegelsten i händerna på dem som redan idag värjer sig kommer det aldrig att hända något.

Jag har fått höra att boken kommer för sent, och, tja, vad ska man säga… Det är klart att detta borde ha gjorts tidigare.

Framför allt tycker jag att medieägarna borde ha gjort oerhört mycket mer, långt tidigare. Ansvaret för att skapa en redaktionell miljö där källorna kan känna sig trygga vilar på redaktionsledningarna.

Idag betyder löften i stil med "Naturligtvis är du anonym" i praktiken ingenting. Det är dags att medieföretagen ställer tuffa teknikkrav vid upphandlingar, krav som gör det möjligt att kommunicera och lagra säkert. Idag tycks "lägsta pris" och möjligen "cool pryl" vara det enda som står i kravspec:en hos de flesta.

Även en stor aktör som SVT, som faktiskt har en policy kring källskyddet, lyckades lägga krokben för sina egna krypteringsinstallationer när man nyligen införde Windows 7, utan att tänka igenom hur det skulle gå till.

I en enkät som Journalistförbundet nyligen gjort bland sina klubbar framgår att bara 16 av 120 redaktioner som svarat har en policy kring källskyddet.

Tre har haft en utbildning under det senaste året. Då kan vi notera att det var ganska precis ett år sedan flera stora medier skakades av insikten att journalisters e-postlösenord läckt ut genom att samma lösenord använts på hackade bloggportaler. Detta faktum borde ha fått fler än de berörda redaktionerna att reagera. Drygt hälften av de klubbar som svarat på Journalistförbundets enkät uppger idag att man använder samma lösenord på flera ställen.

Visserligen är bortfallet i enkäten stort, men även om alla som inte svarat skulle ha goda lösenordsrutiner innebär det i alla fall att mer än var fjärde svensk redaktion saknar vettiga rutiner för lösenord. Fast det troliga är att långt fler slarvar.

Osökt inställer sig frågan: hur tänker de redaktionerna kring sin plikt att skydda källor? Hur uppfattar de rätten att vara anonym? Sträcker den sig bara till att de lovar att inte berätta om tipsarna på krogen? Även om usla IT-rutiner ännu aldrig har prövats rättsligt är det moraliskt förkastligt att lämna dörrarna öppna till extremt känslig information. Vissa av dem som lämnar känslig information lägger rent av sina liv och sina framtida karriärer i våra händer.

Förhoppningsvis har vi satt en sten i rullning.

Vi kan prata juridik, hederlighet eller pengar: Vi har en grundlag att följa. Källorna ska kunna lita på oss. Vill man formulera detta i ekonomiska termer handlar det för medieföretagen om att skydda affärskritisk information.

Jag hoppas att i alla fall något av argumenten biter.


Sus Andersson




30/10 2012