view

Annonsplats







Faradbloggen

Ny övervakning på lösa boliner

22/11 2012

Bokhyllan

Bokomslag

Kul om kvantfysik

8/11 2012

Diagram: Låg andel högskoleingenjörer tar ut examen

Även ingenjörer behöver en ribba för högskolan

I dagarna kom nyheten att högskolan i Jönköping framöver kräver ”godkänt” på högskoleprovet för att en student ska bli antagen till lärarutbildningen. Men högre krav borde ställas på hela högskolan.

Högskolan i Jönköping har lagt antagningsribban för sina lärarstudenter vid 0,5 poäng på högskoleprovet.

Att skolan gör en markering om att det faktiskt krävs en viss kunskapsnivå för att någon ska klara av högre studier är på tiden, och jag hoppas att fler följer efter.

Frågan är dock varför 0,5-poängsgränsen bara införs på lärarutbildningen. Uppmärksamheten kring låga antagningspoäng just där har naturligtvis bidragit. Men problemet är knappast unikt. Även på landets ingenjörsutbildningar finns studenter som kommit in med bara 0,1 poäng.

Maxpoängen på högskoleprovet är 2,0. Om man bara blundar och kryssar bör man rent statistiskt få ungefär 0,3 poäng. I höstens antagning finns 14 ingenjörsutbildningar som har den nivån eller lägre. Flera kemiutbildningar, elkraft- och energiingenjör, bygg- och flygingenjör och en industriell ekonomi-utbildning är några exempel.

Den som har så låga poäng har knappast förutsättningar att lära sig beräkna hållfastheten på en bro, göra riskanalyser på nya kemikalier eller klura ut de smartaste lösningarna för framtidens elnät.

Att ta in människor som inte rimligen kan klara av utbildningen är varken schysst mot individen eller samhällsekonomiskt vettigt. Risken att studenten hoppar av utbildningen efter ett tag är överhängande, och examensfrekvensen på många högskoleingenjörsutbildningar är fortfarande löjligt låg.

Den som vill plugga vidare måste rimligen först se till att inhämta den kunskap som behövs för att klara en högskoleutbildning. Det kan inte vara högskolans uppgift att lappa och laga i det som grundskolan och gymnasiet inte klarat av. I så fall kommer kraven att behöva sänkas – men vem vill sätta sig i ett flygplan byggt av ingenjörer som inte kan räkna ordentligt?

En nedre gräns för att komma in på högskolor och universitet är sannolikt en bra idé. Ifall vi bara vill fylla tomma platser är ju högskoleprovet en onödig omväg, men i så fall har vi lämnat tanken om ”högre utbildning” och konverterat högskolan till ett vuxendagis.

Regeringen är också inne på den linjen. Den 15 oktober ska Universitets- och högskolerådet lämna en rapport med förslag om var gränsen ska gå.

Det behövs en mer ingående diskussion om var ribban bör ligga. Varför har högskolan i Jönköping lagt den vid just vid 0,5? Det behövs en analys av sambandet mellan resultat på högskoleprovet och studieresultat på högskolan för att svara på frågan.

Sedan behövs också en helt annan diskussion om varför kunskapsnivån bland svenska studenter ligger där den ligger. Det är på grundskole- och gymnasienivå de stora insatserna behövs. Bra och kunniga lärare är en förutsättning – kanske kommer vi ett steg närmare med Jönköpings ribba.


Sus Andersson




Antagningsresultat ht 2013

Ingenjörsutbildningar med antagningspoäng mindre än eller lika med 0,3


Kemiingenjör - tillämpad bioteknik Borås
Designingenjör Skövde
Maskinteknik, inriktning produktutveckling eller produktionsutveckling Linnéuniversitetet
Produktutveckling och design Malmö
Ingenjörsprogrammet för industriell design och produktutveckling Örebro
Elektroingenjör, Elkraft, Co-op Högskolan Väst

Högskoleingenjör i kemisk analysteknik Linköping
Byggingenjör Dalarna
Öppen ingång - Högskoleingenjörsprogram Dalarna
Högskoleingenjör Teknisk design Luleå
Maskin- och materialteknik Malmö
Flygingenjörsprogrammet Mälardalen
Industriell ekonomi Linnéuniversitetet
Högsk.ingenjörsutb i kemiteknik KTH



27/9 2013