view

Annonsplats







Faradbloggen

Ny övervakning på lösa boliner

22/11 2012

Bokhyllan

Bokomslag

Kul om kvantfysik

8/11 2012

Diagram: Låg andel högskoleingenjörer tar ut examen

Ingen vision om e-böcker

Läsande ska främjas, sade kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth när hon på torsdagen presenterade regeringens litteraturproposition. Men propositionen är totalt fri från visioner om e-boken och det digitala läsandet.

Jo, nån slags viljeinriktning ger regeringen om framtiden för e-böcker i sin litteraturproposition: ”Det är angeläget att folkbiblioteken i ökad utsträckning kan tillhandahålla elektronisk litteratur” sägs det. Och Kungliga biblioteket, KB, ska få pengar för att skapa en ny infrastruktur för e-boksleveranser till de svenska biblioteken.

Hela satsningen är på två miljoner kronor – för 2013. Punkt.

Därutöver finns ett bidrag till att digitalisera förlagens äldre titlar. Men det visar sig inte vara några nya pengar. Eftersom de tre miljoner som satsades för ett par år sedan ännu inte är slut så får de användas även 2014. Punkt.

Ingen långsiktig idé om det digitala läsandet, eller statens roll. Borde inte staten ta ett ansvar för att se till att det litterära kulturarvet lever vidare även i digital form? Jag kan ju tycka det. Men i regeringens förslag sträcker sig statens insatser bara något längre än till att göra det möjligt att koppla e-boksfiler till bibliotekskatalogen Libris.

Idag är det totala, svenska utbudet av e-böcker ungefär 8 000 titlar. Det är allt. Det kan jämföras med att KB registrerar 10 000 nya, tryckta böcker – varje år.

Att regeringen då formulerar sig i termer av tillgång på e-böcker i ”ökad utsträckning” inte direkt visionärt. Men det är uppenbart att ambitionsnivån är låg. De statliga bidragspengar som gick till att digitalisera förlagens äldre verk gav 37 nya e-bokstitlar 2012.

Frågan är vem i all världen som ska digitalisera och lägga upp de e-boksfiler som regeringen tror ska trilla in i Libris, och vara alldeles gratis.

Förhoppningen är att ”externa leverantörer” ska ladda upp e-böcker så att biblioteken kan få tillgång till dem. Regeringen konstaterar att det finns böcker där upphovsrätten gått ut, som är fritt tillgängliga i elektronisk form, tack vare frivilligprojekt, kommersiella projekt och offentliga insatser. Men några pengar för att det ska bli mer avsätts inte.

Vill man inte satsa pengar är risken stor att man får vad man betalar för. Projekt som Google Böcker finns inte där av altruistiska skäl – Google vill tjäna pengar på sina satsningar. Dessutom har den snabba mass-skanningen lett till att det finns fel i många verk.

På frivilligfronten är projekt Runeberg en urhäftig föregångare, med massor av fantastisk litteratur gratis tillgänglig. Men bara ungefär en femtedel av de nästan 1,4 miljoner boksidor som finns där är korrekturlästa.

Projekten visar på problemen med att luta sig mot gratis. Förtjänar inte litteraturen bättre än att leva vidare med skräptecken och snedskannade sidor?


Sus Andersson




30/9 2013