Enligt svensk grundlag har den som vill kontakta en journalist rätt att vara anonym. Men de flesta journalister är på tok för naiva när det gäller skyddet av källor.
På många medieredaktioners tipsarsidor utlovas anonymitet - men det enda sättet att ta kontakt med redaktionerna är ofta telefon, okrypterad e-post eller okrypterade webbformulär. Risken för att källan ska avslöjas är då överhängande - särskilt om källan skulle sitta på jobbet när kontakten tas.
Jag har under många år arbetat för att journalister ska ta ett större ansvar för sina källor, även i den digitala världen. Genom mitt engagemang i Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp, genom böcker och föreläsningar.
Boken Digitalt källskydd - en introduktion kom hösten 2016 i sin tredje utgåva. Den har getts ut i samarbete mellan internetstiftelsen IIS och Journalistförbundet.
Idag arbetar jag inte längre aktivt med dessa frågor. Tyvärr utvecklas övervakningsteknik i snabb takt, samtidigt som lagskyddet för personlig integritet och journalistiskt arbete blir allt svagare. Men jag hoppas att enskilda journalister, redaktioner och källor tar källskyddet på större allvar, och utvecklar teknik och rutiner för att upprätthålla det.
Några länkar att börja med:
En sökning på "källskydd" på Journalistförbundets webbplats: >>
Sveriges Tidskrifter om källskydd (från 2022): >>